Tema: Svårläkta sår

Här skriver sårteamet remisserna själva

Här skriver sårteamet remisserna själva
Maude Martin, Chris Forsström och Rebecka Jägerhäll är sårsjuksköterskor på Frösöns hälsocentral. Foto: Sandra Lee Pettersson

Förra året låg Roger Paulsson på sjukhus för sina plågsamma bensår. Nu har de nästan läkts tack vare de självständiga sårsjuksköterskorna på Frösön.

Chris Forsström tvättar Roger Paulssons vänstra ben med ljummet kranvatten och tvål. Den sköra huden på underbenet skimrar lite blårödaktigt. Kvar finns fortfarande några mindre sår, som han själv kallar ”myggbett”. På stortån har han fått ett trycksår. Därför har han fått nya ortopediska skor, ett par för varje årstid.

När de två stora såren på underbenet var som störst var kanterna svarta av nekros. Efter kirurgisk rensning på Östersunds sjukhus tog sårteamet på Frösöns hälsocentral över. Den tiden var kämpig, trots smärtlindrande tabletter av två olika slag fick han bara sova en timme i taget på nätterna, och det enda som fungerade var att halvsitta.

– Visst grumlade såren livskvaliteten, mest för att jag inte alltid orkade jobba. Jag är musiker och har en egen hemmastudio. Smärtan har varit svår att leva med och ibland har såren vätskat så mycket att det runnit ut på golvet.

Men Roger Paulsson vill inte beklaga sig. I dag är humöret gott, han berättar senaste nytt om katten och sin hemmabyggda trehjulsmoped. Han och distriktssköterskorna känner varandra väl för hit har han kommit av och till i tio år med sina bensår. Det är diabetes typ 2 och högt blodtryck, som spökar, och visst, han vet att bättre kost och mer rörelse skulle vara positivt.

Chris Forsström gnuggar hans tå med något som ser ut som en jättetops, en så kallad lolly, en dyna full med monofilament, det vill säga tusentals små, nästan osynliga hullingar, som fibrinet fastnar i.

– Nu behöver vi ingen lokalbedövning längre vid sårbehandlingen. Vi fortsätter med lindning fyra till sex veckor, och sedan är det viktigt att du fortsätter med kompressionsstrumpa, säger hon till Roger.

Roger Paulssons bensår har kommit och gått i tio år, så han och Chris Forsström har hunnit lära känna varandra. Hon rengör, rensar, lägger på förband och lindar benet. Foto: Sandra Lee Pettersson.

Ofta multisjuka patienter

Hon och distriktssköterskekollegan Maude Martin har varit fascinerade av sår sedan de gick ut sjuksköterskeutbildningen i samma klass 2008. Sedan några år arbetar de tillsammans i sårteamet, och har fått en tredje kollega, Rebecka Jägerhäll. I teamet ingår också en läkare, och sjuksköterskorna rådgör också varje vecka med de ansvariga läkarna, för patienterna med sår har ofta också flera andra sjukdomar.

– Alla med ett nytt sår behöver få en diagnos av en läkare. Men vi har brist på läkare här i Jämtland Härjedalen, så vi distriktssköterskor arbetar mycket självständigt och står periodvis för kontinuiteten när vi har stafettläkare, säger Maude Martin.

Distriktssköterskorna gick förra året Karolinska institutets sårutbildning.
Eftersom de har rätt kompetens och finns på plats, skriver de till exempel egna remisser för provtagning, odlingar och undersökningar, även till kärlkirurgen för bedömning. Inga sårpatienter ska behöva vänta på viktiga ingrepp i venerna eller artärerna, som är avgörande för läkningen.

– Det är en tyst patientgrupp, ofta äldre och sjuka, som inte kräver mycket själva. Det är så skönt att vi kan göra mycket för dem. Vi får mycket tacksamhet tillbaka, säger Maude Martin.

Mätning av ankel- eller tåtryck

  • Ankeltryck mäts med blodtrycksmanschett runt ankeln och dopplermätare över en av fotens artärer.
  • Tåtryck mäts med en liten, speciell blodtrycksmanschett runt stortån och en laserdoppler på tån.
  • Sedan mäts armens blodtryck och index räknas ut. Vid för låga indexvärden skickas remiss för kärlkirurgi.

Känner sig uppbackade

Trion tog över stafettpinnen när regionens såreldsjäl, Linda Jervidal, slutade på hälsocentralen. Då hade hon startat sårmottagningen, inlett nära samarbete med hemsjukvård och särskilda boenden och tränat upp Maude Martin. Linda Jervidal är sedan dess såransvarig i regionen och har stöttat uppbyggnad av sårmottagningar på en rad hälsocentraler samt utbildar för att öka kunskapen inom den kommunala vården.

– Sårmottagningar behövs, precis som astma-och kolmottagningar. Jag har hittat intresserade sjuksköterskor och sedan peppat och stöttat dem. De har blivit väldigt duktiga, för att de får stor erfarenhet när de tar emot många patienter med sår. När jag kunnat visa att sårmottagningar är kostnadseffektiva har det varit lättare att få med chefer på satsningar, säger Linda Jervidal.

Chris Forsström har hunnit lägga polstring runt Roger Paulssons ben och börjar linda med bestämda tag. Hon tittar noggrant så att det är slätt och fint utan veck.

– Den här lindan, som vi använder mest, ska vara max uttöjd. Patienterna brukar säga ”det här kan ni” till oss, och det stämmer ju. Vi testar nya material regelbundet. Det är en liten kostnad jämfört med personalen, säger Chris Forsström.

De tre sjuksköterskorna känner sig uppbackade av chefen. De har tillräckligt med resurser för att hålla sårmottagningen öppen fyra dagar i veckan. De har sex timmar vardera till det.

För två år sedan investerade de i en speciell sårstol, som ser ut som en korsning av tandläkar- och gynstol. Samtidigt köptes en tåtrycksmätare in.

– Den är ännu mer tillförlitlig än en dopplermätare, eftersom den mäter i mindre blodkärl, säger Chris Forsström.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida