Tema: Svårläkta sår

Fruktade bakterier leder till långvarigt lidande

Fruktade bakterier leder till långvarigt lidande
Ami Fagerdahl vill se mer information i vården så att det går snabbare att sätta diagnos på patienter som kan ha drabbats av betahemolyserande streptokocker. Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös. Illustration: Emma Hanquist.

Första symtomen kan vara som influensa eller kraftig magsjuka. Snabbt kan iva-vård krävas och såren växer i galopperande takt. Ami Fagerdahls forskargrupp följer patienter drabbade av fruktade streptokocker.

Betahemolyserande streptokocker grupp A, GAS, orsakar sepsis eller svåra sår, där vävnaderna angrips med nekrotiserande fasciit. De snabbt växande såren är skrämmande, även för dem som arbetar inom akutsjukvården. Hos allmänheten har de genom åren kallats för mördarbakterier.

Senast i vintras varnade barnläkare för en ökning bland barn, som då fick scharlakansfeber. Barn och ungdomar kan vara bärare i svalget. Ibland är det ett mysterium varifrån smittan kom. Det är en av anledningarna till att den stora EU-studien Infect startades.

Där ingår Ami Fagerdahls forskargrupp som gjort fem studier med fokus på patienternas upplevelse av den akuta, livsomvälvande infektionen. Hon forskar vid Karolinska institutet och är också ansvarig för specialistprogrammet till operationssjuksköterska och även en uppdragsutbildning i sårbehandling.

Ami Fagerdahl och forskare i Göteborg och Köpenhamn har gjort 87 intervjuer med patienter och deras anhöriga. Patienterna i studierna är mellan 29 och 92 år.

– För de flesta började det med influensasymtom eller svår magsjuka. Andra smittades vid en operation. Några visste inte alls hur, det är otäckt, säger hon.

Hon vill se mer information i vården så att det går snabbare att sätta diagnos.

– När väl bakterien gett sig på vävnaden är förloppet så snabbt och oåterkalleligt att infektionen måste skäras bort. Det blir ett stort lidande, med sönderskurna vävnader, och ibland amputation.

Patienterna intensivvårdas, opereras upprepade gånger och får även tryckkammarbehandling.

Ami Fagerdahl har även följt upp dem när de tillfrisknat så pass att de kommit hem och efter två år hemma. Många hade då bestående men på grund av att mycket vävnad opererats bort, nerver skadats och ibland kroppsdelar amputerats bort.

– Många var rädda för att det ska hända igen och kände bakterierädsla. Deras insjuknande gick så snabbt att sjukdomstiden upplevdes obegriplig. De har efterlyst psykologisk uppföljning. De fick ofta stöd av sin familj, men känner sig ändå ensamma i sin upplevelse.

Fotnot: Ami Fagerdahls tidigare doktorsavhandling handlade om undertrycksbehandling av sår, så kallad vac-behandling.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida