Nytt verktyg för att mäta trycksår
Vanligast är Nortonskalan, som redan har 60 år på nacken, eller Raps-skalan. Akademiska sjukhuset i Uppsala har infört ett nytt screeningverktyg för att avgöra risken för trycksår.
Det nya riskbedömningsinstrument heter Purpose-T, vilket står för Pressure ulcer risk primary or secondary evaluation tool. Det har utvecklats av en sjuksköterska i Storbritannien och sedan knappt två år tillbaka används det för att bedöma trycksårsrisken hos alla vuxna som blir inlagda på Akademiska.
Eldsjälen bakom det initiativet heter Lisa Hultin. Hon är adjunkt på Uppsala universitetet och specialistsjuksköterska i vård av äldre på Akademiska i Uppsala. Förra året doktorerade hon inom området riskbedömning av trycksår och patientmedverkan.
I sina studier har hon testat Purpose-T i svensk vård och omsorg. En orsak till att hon ville göra det är att Nortonskalan blivit 60 år, och det är 25 år sedan den uppdaterades.
14 procent hade trycksår på sjukhusen
- Varje år genomförs i SKR:s regi en landsvid trycksårsmätning på sjukhusen i regionerna. Både 2021 och 2022 visade mätningarna att andelen patienter med trycksår var cirka 14 procent.
- Andelen patienter med sjukhusförvärvade trycksår var förra året 10 procent.
- Under 2023 genomförs mätningen vecka 37. Kommunernas mätning sker också i höst organiserad av Senior Alert.
Till skillnad från Nortonskalan, som är numerisk, består det nya riskverktyget av tre steg:
- I första steget bedöms rörlighet, hudstatus och allmäntillstånd. Det kan användas som snabbscreening.
- I andra steget bedöms nio olika riskfaktorer, varav några är fukt, diabetes och genomblödning.
- I tredje steget summerar sjuksköterskan och fattar beslut om vilka åtgärder som behövs.
– I min studie tyckte sjuksköterskorna att instrumentet både var enkelt och gav dem djupare förståelse. De ville helst fortsätta använda det när studien var klar, säger Lisa Hultin.
Intresset är nu stort från andra regioner och sjukhus, berättar hon.
Så delas trycksår in
- Kategori 1: Hudrodnad som inte bleknar vid tryck. Mörk hud kan sakna det, men färgen skiljer sig från huden runtomkring.
- Kategori 2: Delhudsskada. Ytligt öppet sår med rosaröd sårbädd, eller blåsa.
- Kategori 3: Fullhudsskada. Subkutant fett är synligt. Omfattar hudens alla lager.
- Kategori 4: Djup fullhudsskada. Involverar ben, sena eller muskel.
- Icke klassificerbart trycksår: Sårdjup okänt.
- Misstänkt djup hudskada: Sårdjup okänt.
Källa: Sårsjuksköterskor i Sverige, SKR, European Pressure Ulcer Advisory Panel, EPUAP.
Kunskapslucka om trycksår på mörk hud
På ljus hud kan trycksår av kategori 1 se ut som rodnad, men på personer med mörk hud som en svart fläck. Det riskerar ett otränat öga att missa.
I Sverige sker mycket undervisning om trycksår på vit hud. Sjuksköterskan Zainab Jones började använda mörka dockor i sitt arbete som utbildningsledare i Malmö stad.
I region Sörmland följde patientsäkerhetssamordnarna efter och drog i gång ett kunskapslyft.