Hon forskar på nytt diagnosverktyg för undernärda: ”Näring är lika viktigt som medicinerna”

”Maten är lika viktig som medicinerna.” Det säger Frida Ostonen Peelen, nutritionsansvarig sjuksköterska på geriatriken på Karolinska. Hon är aktuell med en studie om det nya diagnosverktyget Glim.

Seine Svensk har god aptit i dag. Det gör Frida Ostonen Peelen glad. Som nutritionsansvarig sjuksköterska inom geriatriken på Karolinska universitetssjukhuset är hon väl medveten om att det sällan är fallet. Nya internationella rön visar att så många som hälften av patienterna på sjukhus och vårdinrättningar kan vara undernärda.

Seine Svensk har valt sin lunch bland de tolv rätterna på menyn på Karolinska universitetssjukhuset, där han har blivit inlagd några dagar. Frida Ostonen Peelen har varit och hämtat det och ställer den på patientbordet. Seine Svensk känner sig bättre nu och ska snart åka hem.

– Kalorier och näring är lika viktigt som medicinerna. Våra patienter är lite knepiga att få att äta, de äter väldigt små portioner. Om vi bara lyckas med en patient är det en vinst, säger Frida Ostonen Peelen, som är specialistsjuksköterska i vård av äldre och just nu också är tillförordnad omvårdnadschef inom Tema inflammation och åldrande.

Studie för att se vilka som var undernärda

Sedan några år tillbaka finns ett verktyg för att sätta diagnosen undernäring. Verktyget heter Glim, Global leadership initiative on malnutrition och är döpt efter den internationella expertgrupp som arbetat fram det.

Frida Ostonen Peelen har gjort en ny studie tillsammans med dietisten Maria Enge där de mätte undernäring med Glim på geriatriska vårdavdelningar. Studien visar att 51 procent av de äldre var undernärda som högst, beroende på hur risken mättes.

I Sverige saknas nationell statistik för undernäring hos äldre och sjuka. Det närmaste finns i kvalitetsregistret Senior Alert, där statistiken visar att bland alla de äldre som riskbedöms så har 60 procent risk för undernäring.

Här på Karolinska universitetssjukhusets geriatrik är det läkare som sätter undernäringsdiagnos med Glim. Sjuksköterskorna gör riskbedömningar av de äldres nutritionsstatus, skriver och utvärderar mål. Behövs det så har de teamkonferens med olika vårdprofessioner.

September är nutritionsmånad för att ge mat och näring extra uppmärksamhet, med quiz och smakprover av näringsdrycker och sjukhusmaten till personalen.

– Efter det blir det lättare att kunna säga att wallenbergarna är goda och känna till konsistensen på potatismoset. Det är viktigt att vi kan presentera maten och svara på frågor, säger Frida Ostonen Peelen.

Det gäller laxpuddingen, den veganska indiska grytan, havets wallenbergare, dillkött, ugnsbakat kycklinglår med dragonsås och de andra rätterna. På Karolinska universitetssjukhuset ska det finnas något för alla på menyn med tolv rätter, vare sig patienten gillar fågel, fisk eller vegetariskt. Eller helt enkelt är lite traditionell och vill se kött, sås och potatis på tallriken.

Södersjukhuset gick i spetsen

Södersjukhuset gick för några år sedan i spetsen med sitt projekt Mat på sjukhus, där den näringsrika maten lagas på sjukhuset och idag har ett flertal sjukhus följt efter.

Patienterna ska förutom måltiderna erbjudas mellanmål i den form de klarar, helst energi- och proteintätt som smoothie eller pudding.

På Karolinska började resan med att patienterna i undersökningar var missnöjda med maten. Sjuksköterskan Ann Ödlund Olin, som hade doktorerat i ämnet äldre och effekter av energi- och proteinrik kost, gav sig tillsammans med dietister katten på att måltiderna skulle bli bättre – vilket har lyckats.

– Maten till äldre är mitt största intresse som sjuksköterska. Mat är medicin. Redan i mitt första arbete vårdade jag många med cancer i svalg och munhåla, vilket gör det mycket svårt att äta, säger Ann Ödlund Olin, som numera är forskare på Karolinska Institutet.