Stor studie: Klimatsmart kost kan ge längre liv

Mycket grönt på tallriken ökar chansen att få leva längre. Det visar den hittills största studien som undersökt miljövänlig diet och hälsa – hos sjuksköterskor. "Det här ger ökat stöd för oss i vården att poängtera att det som är bra för miljön är bra för hälsan", säger Anna Stubbendorff, dietist och forskare vid Lunds universitet.

Den mat som är bra för planeten gynnar hälsan och ett långt liv. Det tyder en ny stor studie på. I den undersöks hur klimatsmart kost påverkar risken för att dö tidigare och att få svåra sjukdomar.

Deltagarna i studien är till en stor andel amerikanska sjuksköterskor i de två grupperna Nurses health study 1 och Nurses health study 2. Där följs flera hundratusen sjuksköterskors levnadsvanor och hälsa sedan nästan fem decennier bakåt.

23 procent lägre risk att dö i förtid

I den aktuella studien undersöks hur deltagarna ätit, i vilken ålder de dör och orsaker till det. De som framför allt ätit en klimatsmart kost har 23 procents lägre risk att dö i förtid. Risken att avlida är 14 procent lägre i hjärt- och kärlsjukdom, 10 procent lägre i cancer, 47 procent lägre i lungsjukdom och 28 procent lägre i demens och andra neurogenerativa sjukdomar.

Poängteras ska att det är en observationsstudie med statistik och att det inte går att slå fast orsak och verkan.

Eat-Lancet-rapporten om klimatsmart kost

Världens matproduktion belastar jordens resurser hårt. Klimatförändringarna får allt svårare konsekvenser för människans hälsa, med luftföroreningar, hetta och naturkatastrofer.

Det var bakgrunden till att internationella forskare inom hälsa, jordbruk och miljö samlades och analyserade teoretiskt vilken kost som ger både bättre miljö och hälsa. Deras rapport, Eat-Lancet, döpt efter den topprankade medicinska tidskriften, fick stor uppmärksamhet 2019.

Slutsatsen var att vi bör äta mer grönt, omättade oljor, baljväxter, fullkorn, nötter och fisk. Betydligt mindre del av tallriken kan bestå av exempelvis kött och mejeriprodukter. Maten döptes till Eat-Lancet-kosten eller den planetära hälsodieten.

Nu har en variant på den kosten alltså undersökts i ovanstående studie.

– Det här ger ökat stöd för oss i vården att jobba med hälsosamma matvanor och poängtera att det som är bra för miljön är bra för hälsan, säger Anna Stubbendorff, dietist och forskare vid Lunds universitet.

Hennes forskargrupp gjorde tidigare en liknande studie där 22 000 Malmöbors matvanor utvärderades. De som ätit mest likt den planetära hälsodieten hade 25 procents lägre risk att dö i förtid.

Nyligen publicerade hon en tredje studie som utvärderar dödlighet i de tre länderna Sverige, Danmark och Mexico hos de som åt klimatsmart. Generellt minskade den förtida dödligheten med upp till 20 procent.

– Vi behöver öka intaget av baljväxter. Man får äta lite kött, men allt kan inte vara från idisslare, som är det sämsta valet för miljön.

Räcker den proteinmängden för sköra äldre?

– Alla ska inte ha samma kostråd. På geriatriska avdelningar är undernäring det stora problemet. Men bland den totala befolkningen över 65 år är övervikt och fetma ett större problem.