Tips för matglädje i äldreomsorgen
Mat är liv, näring, gemenskap, kultur och religion. Undernäring ökar risken för fall, trycksår och infektioner. Här kommer några tips för maxad mat för sköra äldre.
Små kraftfulla portioner
Mat för äldre behöver ofta vara små, men energi- och näringstäta, portioner. Andelen protein och fett ökas och andelen kolhydrater hålls nere.
Fler måltider och mellanmål behövs per dygn. Nattfastan bör inte vara längre än elva timmar.
Färg och variation lockar ögat och aptiten. Äldre är olika och bör få chans till delaktighet kring menyn. Sedan behöver maten planeras i dialog med personal, dietist, kock och måltidschef.
Innehållet i det här blocket kan inte visas
Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.
Ändra mina inställningar för cookies
Mäta undernäringsrisk
Rekommendationen är riskbedömning inom 24-48 timmar efter inläggning på sjukhus eller inflyttning på boende. Aspekter som alltid ingår:
- Oavsiktlig viktförlust.
- Tecken på negativ energibalans.
- Ätsvårigheter, till exempel aptitlöshet, tugg- och sväljningsproblem.
- Undervikt med lågt bmi.
Ett vanligt instrument för riskbedömning är MNA-SF, Mini nutritional assessment-short form.
God munhälsa
Daglig mun- och tandvård är viktigt för att kunna tillgodogöra sig maten. Dålig tandstatus och tandproteser som krånglar kan försämra tuggande och smakupplevelse.
Trivsamma måltider
Måltidsmiljön behöver vara trevlig, med möjlighet att äta i sällskap eller enskilt. God sittställning ska underlättas och hjälpmedel finnas, som exempelvis en tallrik med hög kant.
Vid en omsorgsmåltid deltar personalen och främjar umgänge, uppmuntrar och assisterar.
– Äldre med demenssjukdom kan behöva spegla en i personalen. Som att titta och lyfta upp gaffeln. Då kommer man bättre ihåg att det är en måltid, säger Josephine Garpsäter, registerhållare och utvecklingsledare Senior Alert.
Konsistens, tugga och svälja
Svårigheter att tugga och svälja kan bero på exempelvis minskad muskelkraft, dåliga tänder, sjukdomar som cancer, stroke och Parkinson. Sväljsvårigheter, dysfagi, behöver utredas.
– En av de viktigast åtgärderna är att anpassa konsistensen. Sittställningen är viktig för att skydda luftvägarna. Om assistans behövs ska personalen ha kunskap och erfarenhet, säger Albert Westergren, omvårdnadsprofessor med nutritionsinriktning vid Högskolan Kristianstad, som utvecklat instrumentet MEOF, Minimal eating observation form, för bedömning av ät- och sväljsvårigheter.
Konsistensanpassad mat kan vara paté, timbal, gelé, flytande och tjockflytande.
Källor: Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i äldreomsorgen, Vårdhandboken, Senior Alert.