Många fördelar när magnetmodellen utvärderas i Skåne

Bättre kvalitet på omvårdnaden, nöjdare patienter och personal och en viss minskning av antalet sjuksköterskor som slutar. Det har blivit resultatet när 18 enheter på Skånes universitetssjukhus arbetat utifrån en amerikansk vinnarmodell.

Redan 2021 var Skånes universitetssjukhus ett av tre svenska sjukhus som gick med i en stor europeiska studie som undersökte hur det skulle vara att införa den amerikanska magnetmodellen i Europa. I USA har den i många studier visat sig förbättra vården och arbetsmiljön.

Efter att ha ingått i studien och haft ett amerikanskt tvillingsjukhus att bolla med så har Skånes universitetssjukhus fortsatt sin magnetresa. Nu har det tvååriga projektet slutrapporterats.

Kvalitet mäts i magnetmodellen

De 18 sjukhusenheter som deltog tog fram prioriterade förbättringsområden. Med hjälp av vårdutvecklare erbjöds sedan stöd med bland annat utbildning och regelbundna kvalitetsmätningar.

En rad aspekter mättes, som patienternas upplevelse av vården, kvaliteten på omvårdnaden, medarbetare och chefers upplevelse. Det har skett genom enkäter, uppföljningar och interventioner.

– I princip har alla parametrar förbättrats under perioden. Omvårdnadskvaliteten har blivit bättre, patienterna är nöjdare och omsättningen av medarbetare har varit lägre på magnetenheterna än andra enheter, säger David Sparv, chefsjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.

Sjuksköterskor stannar på vissa sjukhus

Magnetmodellen har fått sitt namn just på grund av sin förmåga att dra till sig och hålla kvar sjuksköterskor på sjukhus. Det var redan på 1980-talet i USA som forskare bestämde sig för att undersöka varför sjuksköterskor arbetar kvar på vissa sjukhus, medan andra har hög omsättning. Resultatet blev fem magneter med dragningskraft. Alla har omvårdnadskvalitet, utveckling och organisation med omvårdnad i fokus.

– Vi ville jobba systematiskt med en evidensbaserad modell för organisationsutveckling och omvårdnad. Det är så roligt nu att på avdelningarna berättar de att de fått verktyg för att utveckla omvårdnaden.

Ett tiotal olika omvårdnadsparametrar mäts och följs upp. Jämförelser mellan april 2023 och april 2024 visar att:  

• Såromläggning som fick anmärkning vid klinisk inspektion gick ned från 22 procent till 4 procent.
• Andelen patienter som fick tillräckliga förebyggande åtgärder vid ökad risk för trycksår gick upp från 47 procent till 76 procent.
• I den postoperativa vården visade att andelen anmärkningar vid inspektion av infarter på patienterna en nedgång från 60 procent till 9 procent.

Lyssna: Finland har fått sitt första magnetsjukhus

Omvårdnadsråd har införts

– Resultaten visar att det är mycket som blivit bättre, men vi är inte nöjda. Vi ser att om man jobbar strukturerat utifrån magnetmodellen så kan man förbättra patientsäkerheten, säger David Sparv.

I magnetmodellen ingår också en tydlig struktur för omvårdnadsledning. Sjuksköterskor förordas i ledningsgrupper på alla nivåer.

– Det hade vi redan på våra tre nivåer av ledning. Nu har vi också byggt en struktur för omvårdnadsfokus. Det har fungerat enormt bra. I de råden kommer kliniska sjuksköterskor som lyfter problem. Det är väldigt bra att vi får reda på problemen och de känner sig lyssnade på, säger David Sparv.

Vilka är de viktigaste resultaten i medarbetarenkäten?

– De upplever ökad kontinuitet, att det finns tillräckligt med personal för att klara uppdraget, att patientsäkerheten och omvårdnaden på avdelningen är bättre. Vi är ödmjuka över att andra saker kan spela roll också, men vi modellen är testad i många år i USA. Nu ser vi hur positivt det blivit här.

I USA finns hundratals magnetsjukhus. Modellen är skyddad och certifieringen sker efter en noggrann procedur. Det ska inte gå att kalla sig för magnetsjukhus utan att ha fått den eftertraktade stämpeln efter att ha kunnat visa tillräckligt goda resultat.

Läs här om hur Helsingfors sjukhus lyckades nå dit.

Ska ni söka magnetcertifiering?

– Vi ser många fördelar med att göra det. Det blev tydligt när Helsingfors blev först i Norden med att få magnetcertifiering. Nu är vi på gång och arbetar utifrån magnetmodellen. Vi kan ha som ett avlägset mål att det är i den riktningen vi vill verka. I Helsingfors säger de att det tar tid och det får lov att ta tid.

David Sparv vill nu se att magnetarbetet sprids:

– Jag tycker att vi ska göra den till en nationell strategi för omvårdnaden. Vi har haft stort stöd av att både ledningen i förvaltningen och politiken stöttat projektet. Om magnetmodellen kom på den politiska arenan nationell vore det guld värt.

Han hoppas på många deltagare vid Svensk sjuksköterskeförenings symposium om magnetmodellen under Almedalsveckan där han deltar.