Så hårt har pandemin drabbat vårdpersonalen

I slutet av januari 2020 fick Sverige sitt första kända covidfall. I nästan två år har nu vårdpersonalen stått i frontlinjen för att bekämpa sjukdomen. En kamp som har krävt sitt pris, både fysiskt och psykiskt. Här granskar vi hur priset sett ut i form av bland annat sjukskrivningar, psykisk ohälsa och tillbud på jobbet.

Vårdfokus har granskat hur pandemin påverkat vårdpersonalen utifrån sjukskrivningar, antal smittade på jobbet, den psykiska ohälsan, arbetsmiljön, antal tillbud och dödsfall. Siffrorna representeras av personer som i kommande artiklar får berätta sin historia.

Sjukskrivning

Granskningen visar att antalet sjuktimmar bland sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor ökade med 28 procent mellan 2019 och 2020. Under förra året sjönk antalet sjuktimmar något men låg fortfarande nästan 15 procent högre än år 2019.

I statistiken ingår allt från enkla förkylningar till långvariga sjukperioder orsakade av exempelvis covid eller skador. Både den korta och den långa sjukfrånvaron har ökat, men störst är ökningen bland sjukskrivningar kortare än 60 dagar.

Arbetssjukdomar

Under 2020 och 2021 ökade antalet anmälda arbetssjukdomar bland sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor med över 1000 procent jämfört med de två föregående åren. Majoriteten av dessa anmälningar är coronarelaterade arbetssjukdomar.

Dödsfall

Det finns ingen officiell statistik, varken hos arbetsgivare eller myndigheter, över hur många i vårdpersonalen som har drabbats av postcovid eller som har dött i covid-19. Tre coronarelaterade dödsfall bland sjuksköterskor har anmälts till Arbetsmiljöverket. I anmälningarna framgår att sjuksköterskorna har utsatts för smitta, men det är oklart om det skett på jobbet eller privat. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket ger ingen heltäckande bild av hur många som avlidit på grund av smitta från covid-19 i sitt arbete.

— Det oroar mig att det inte finns svensk statistik på hur många i vårdpersonalen vi förlorat. Livsviktiga yrken sattes i frontlinjen från första dagen i pandemin, utan tillräckligt skydd. Ibland räckte inte utrustningen och nästan hela första året var sjukvårdspersonalen ovaccinerad, och många smittades. Det ska bedömas som arbetsskador, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Läs hela intervjun med Sineva Ribeiro här.

Tillbud

Att arbetsgivarna inte lyckats skydda sin personal fullt ut är tydligt. Antalet 3:3a-anmälningar till Arbetsmiljöverket — som arbetsgivare måste göra vid olycksfall, tillbud och dödsfall — steg kraftigt under 2020 och 2021. Den stora ökningen beror främst på att situationer där personal riskerat att smittas av covid har anmälts som tillbud.

Arbetsmiljö

Även arbetsmiljön har påverkats. Skyddsombuden inom vård, omsorg och sociala tjänster har lagt 333 begäran om arbetsmiljöåtgärder, så kallad 6:6a-anmälan, under 2020-2021. Av dessa är 64 coronarelaterade. Det innebär att medeltalet anmälningar för dessa år är högre än de fem föregående åren, trots att 2019 sticker ut som ett rekordår med flest anmälningar.

Psykisk ohälsa

Hur pandemin och den tunga arbetsbördan har påverkat vårdpersonal psykiskt är mer oklart. Sverige har inte gjort någon samordnad screening eller stödinsats för personalen, utan det sker utifrån lokala initiativ på enskilda arbetsplatser och sjukhus.

Men det finns mycket forskning som pekar på att situationen är allvarlig. I en stor brittisk studie uppvisade 45 procent av intensivvårdspersonalen som arbetat med covidpatienter psykisk ohälsa. Det handlar framför allt om ptsd (posttraumatiskt stressyndrom) men även depression, ångest och självmordstankar. Nivåerna för ptsd i studien var fem gånger högre än i studier gjorda före pandemin. Sjuksköterskor var särskilt hårt drabbade.

— De bär på en stark etisk stress och trauman liknande dem man ser hos soldater. Jag är orolig att kollegor ska tappa livsgnistan. Eller att de en dag bara bestämmer sig för att så här vill jag inte jobba — det förstör min egen hälsa, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet och Läkarförbundet kräver nu att regeringen inrättar en nationell kriskommission för arbetsmiljön i vården. De vill även se tuffare lagar mot arbetsmiljöbrott och att Arbetsmiljöverket får större möjligheter att kunna utkräva ansvar.