Skrotad föreskrift om delegering brännhet fråga: ”Oacceptabelt”

Delegeringsföreskriften är ett minne blott. Den slog fast att delegering inte får ske på grund av personalbrist. Vårdförbundet slet för att få ha kvar dessa formuleringar. Fler ifrågasätter det nya regelverket.

Förra gången Socialstyrelsen utökade delegeringsmöjligheterna av läkemedel var 2018 och då gällde det sjukhusen. Sjuksköterskorna protesterade.

Sedan dess har flera sjukhus startat sjuksköterskelösa eftervårdsavdelningar. Där har läkare delegerat läkemedelshanteringen till undersköterskor.

Nu avskaffar Socialstyrelsen delegeringsföreskriften och bedömer att den uppdaterade läkemedelsföreskriften räcker.

Ana Tiedermann, jurist, och Carina Skoglund, sakkunnig, har svarat skriftligt på Vårdfokus frågor. De förklarar att syftet är att införa modernare och tydligare regler.

Fick inte delegera på grund av personalbrist

Delegeringsföreskriften slog tidigare fast att delegering inte fick ske på grund av personalbrist. Att det nu försvinner är att gå arbetsgivarna till mötes, tycker Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro:

– Det är oacceptabelt. Patientsäkerheten måste gå först och vår kompetens krävs. Vi ville se ett restriktivare regelverk. Det beror på oro över alla läkemedelsfel. Men vi fick det motsatta.

Regioner, kommuner, vårdgivare och vårdpersonal har ansett att reglerna är otydliga och föråldrade.

Läkemedelshantering räknas som en av vårdens mest riskfyllda uppgifter. Det är den tredje vanligaste orsaken till lex Maria-anmälningar, vilket betyder att en patient antingen skadats allvarligt eller riskerat detsamma.

Socialstyrelsens utgår ifrån att vårdgivarna följer lagarnas krav på att ha den personal och kompetens som krävs för god vård. De vill flytta en större del av säkerhetsansvaret för delegering från vårdpersonalen till vårdgivarna, skriver de.

Vårdförbundet tycker att arbetsgivarna tänjer gränserna.

– Vi stoppade en vårdgivare som tyckte att det var säkert att delegera behandling med narkotiska preparat på akuten direkt från läkarna, säger Sineva Ribeiro.

Det gällde Skånes universitetssjukhus i Lund som då, 2023, saknade 40 av 60 sjuksköterskor. Delegering av läkemedelshantering var aldrig tänkt att ske rutinmässigt. Men Åsa Gransjön Craftmans studier visar att det i praktiken inte går att säga nej i kommunal vård och omsorg.

Sjuksköterskorna hamnar i en rävsax där de tvingas delegera till omvårdnadspersonalen, men omöjligt hinner följa upp deras kompetens. Hemtjänstpersonal som säger nej gör sig omöjliga på arbetsplatsen.

– Jag är förvånad att regelverket inte skärps nu. Det finns ett glapp mellan myndighetens tilltro och den tuffa verkligheten. Att ta bort delegeringsföreskriften är lite som att lägga ner fängelser för att ingen ska ändå göra inbrott enligt lagen, säger hon.

Mas ansvarig i kommunal vård

Undersköterskor och vårdbiträden kan ha uppfattningen att de har rätt kompetens visar doktoranden Sarah Thelins nya studie, där Åsa Gransjön Craftman medverkat.

Nytt i reglerna är också att en delegering fortsätter gälla även om sjuksköterskan som utfärdat den slutat på jobbet. Vårdgivaren har då ansvar för att delegeringen följs upp och återkallas vid behov. Det högsta ansvaret flyttas också från verksamhetschef till vårdgivare.

I kommunernas vård är det den medicinskt ansvarig sjuksköterskan, mas, som ansvarar för att besluten om delegering sker patientsäkert. Kerstin Carlsson, ordförande i mas-föreningen, tycker det nya tyngre ansvaret hos vårdgivaren låter diffust.

– Jag undrar hur säkerheten ska följas upp. Regelverket var tydligare förut. Vem är det som tar ansvaret om den delegerande sjuksköterskan slutat?