Tillfälligt avbrott på utbildningen – studentilska mot höga krav och svåra tentor

Arbetsmarknaden skriker efter dem. Men många sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och bio­medicinska analytiker kör fast under utbildningarna. Studenterna protesterar mot alltför svåra prov medan lärosätena letar nya vägar att få fler att ta examen.

Det blev en chockartad start på hösten för Olivia Järnede och ett stort antal klasskamrater som skulle påbörjat tredje terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet. För att få fortsätta var de tvungna att klara den skriftliga examinationen i anatomi och fysiologi, ”ME12”.

Olivia Järnede skrev tentan för andra gången och var medveten om att hon skulle spärras från utbildningen om hon inte klarade den.

– Första tillfället missade jag för att jag var sjuk. Andra gången var jag två eller tre poäng ifrån godkänt, berättar hon.

Nu hade hon varit ledig hela sommaren och pluggat. Sambon, som gått halva läkarprogrammet, förhörde henne.

– Med tanke på hur nära jag var att klara den förra gången var jag inte särskilt orolig. Jag kände mig bekväm med mina kunskaper.

Först när hon såg frågorna kom nervositeten.

– Det är en väldigt bred tenta på 6,5 poäng. Frågorna var snäva och krävde väldigt specifika svar. Detaljnivån var en helt annan än tidigare.

Måste ta uppehåll

Hela 85 procent av studenterna som skrev underkändes. Runt hälften av Olivia Järnedes klasskamrater hindrades från fortsatta studier och måste ta uppehåll i väntan på det fjärde tentamenstillfället i januari, med bland annat förlorade studiemedel som följd.

– Beskedet kom fredagen innan uppropet, som var på måndagen. Vi hade inte ens en arbetsdag på oss att överklaga.

4 280

Så många sjuksköterskor beräknas ta examen i Sverige under 2023 enligt Nationella vårdkompetensrådets rapport från juni i år. 2022 är motsvarande siffra 4 090.

Ett tjugotal studenter startade en Facebook-grupp för att diskutera och jämföra sina resultat. De konstaterade att rättningen skiljde sig, och att vissa fått rätt när andra fått fel, trots att de svarat på liknande sätt. En av kurskamraterna tog initiativ till ett protestbrev riktat till institutionen. Där krävde studenterna en extra omtenta med en annan examinator, alternativt dispens så att de kunde påbörja sin tredje termin trots att de fått underkänt.

– Vi har en sjuksköterskebrist i samhället, och så fastnar folk på utbildningen av sådana här bisarra anledningar, säger Olivia Järnede.

Händelsen väckte viss uppståndelse efter att lokaltidningen rapporterat om den. En moderat regionpolitiker med sjuksköterskeexamen ryckte ut till studenternas försvar i Norrköpings Tidningar:

”Om 80 procent av eleverna inte klarar tentan så är det inte studenternas fel, det säger ju nästan sig självt. Det måste handla om hur tentan är upplagd, för det är ju inte normalt att det ser ut så här.”

Antalet spärrade ökar

Vårdfokus har kontaktat samtliga lärosäten som utbildar sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker för att ta reda på hur stort antal som spärras och på vilken termin flest ”fastnar”. Men det är svårt att få en komplett bild. Studenter som gör studieuppehåll behöver ofta inte uppge anledningen. Det går i många fall inte att avgöra om en student inte klarat förkunskapskraven för att fortsätta eller om avbrottet beror på andra orsaker, som graviditet, sjukdom eller frivilligt sabbatsår för exempelvis arbete eller andra studier. Men de flesta lärosäten som kan redovisa siffror konstaterar att antalet spärrade studenter ökar.

Programansvariga på flera universitet och högskolor framhåller att utbildningarna bygger på en progression, där kunskaper byggs på termin för termin. För att hänga med i undervisningen behöver studenterna ha förkunskaper som förvärvas kontinuerligt under utbildningarna. Dessa testas via examinationer av olika slag.

På samtliga tre utbildningar är det anatomi, fysiologi och vetenskapsteori som uppfattas som de ”svåraste” ämnena, enligt de programansvariga som Vårdfokus varit i kontakt med. De ger en samstämmig bild av att studenters förutsättningar att klara akademiska studier blivit allt sämre de senaste tio åren. Trots att alla som kommer in på programmen har behörighet varierar kunskaperna i framför allt naturvetenskap och matematik.

Problem att formulera svar

Även förmågan att uttrycka sig språkligt brister – både hos de med svenska som modersmål och utlandsfödda. Många studenter som får underkänt på skriftliga examinationer har svårigheter både med att förstå frågorna och att formulera begripliga svar.

– Läsförståelsen, att ta till sig en text helt enkelt, är för dålig. Särskrivning och syftningsfel är vanliga orsaker till att svaren blir felaktiga och kan misstolkas, säger en av de intervjuade.

Andra faktorer som påverkar studieresultaten negativt är omfattande deltidsjobb, föreställningen om att sjuksköterskeutbildningen är mer praktiskt inriktad än den är och ovilja att komma på campusförlagda träffar, något som tycks ha ökat efter pandemin.

Det förändrade kunskapsläget hos studenterna ställer nya krav på pedagogisk uppfinningsrikedom och motiverande nytänkande hos universitetslärare.

Slopade spärrar ökar genomströmning

Vid Lunds universitet finns sedan vårterminen 2022 inga terminsspärrar på sjuksköterskeprogrammet. I stället har man infört förkunskapskrav till specifika, större kurser som ligger i början av termin fyra och mitten av termin fem.

– Jag tror att det är värdefullt att de kommer i gång med studierna, och vi ser en stor effekt, säger programdirektör Anneli Jönsson.

Av de studenter som följer den nya studieplanen har endast fem spärrats till en kurs hösten 2022, jämfört med 18 i motsvarande grupp i våras.

De senaste åren har Anneli Jönsson och hennes kollegor ansträngt sig för att hitta nya metoder för att bättre nå fram till studenterna. Ett exempel är ”flipped classroom”, som innebär att traditionella salsföreläsningar ersätts med förinspelade webblektioner som studenterna ser hemma. Tiden tillsammans med läraren ägnas i stället åt diskussioner och grupparbeten kring innehållet.

”Bättre studentfokus”

Anneli Jönsson undervisar själv i bland annat patologi. Ett nytt moment där är fallstudier i grupp. Först diskuterar sex studenter ett enskilt patientfall, sedan rapporterar de sina slutsatser i nya grupper med en representant från varje. 

– Sådana inslag ger ett bättre studentfokus och vi har sett att det ökar genomströmningen, säger Anneli Jönsson.

Men fortfarande finns förstås avhopp, vilket är förväntat. Vissa byter för att de kommer in på andra utbildningar, några backar efter vfu:n på grund av att de upplever arbetsmiljön som stressig. Men det är inget som bekymrar Anneli Jönsson.

– Problemet, åtminstone i vår region, är inte att vi examinerar för få sjuksköterskor. Problemet är att de bara stannar kvar i yrket något år och sedan lämnar sjukvården. Vi behöver egentligen inte ha in fler, utan behålla de som finns.

Tydligare spärrar gav större nöjdhet

Vid Hälsohögskolan på Jönköping University har man gått motsatt väg. 2018 infördes tydligare förkunskapskrav till varje termin, och hösten 2021 skärptes de ytterligare. Tidigare fanns krav på att studenterna skulle ha tagit ett visst antal poäng för att gå vidare, men inga specifikationer på vilka kurser de skulle ha klarat.

– Man kunde ta sig långt i utbildningen, kanske ända till slutet, men fortfarande ha poäng kvar från termin ett. Det blev orimligt, upplevde vi, säger programansvariga Tillan Strand.

De nya förkunskapskraven innebär att man ska vara godkänd på alla kurser i alla terminer utom den senaste, där det dock krävs genomgångna kurser.

– Studenterna klarar sig bättre på de högre terminerna efter den här förändringen. Vi kan också göra bättre prognoser för hur många som kommer att examineras varje termin.

Enligt lärosätets utvärderingar, där nyutexaminerade sjuksköterskor bedömer sin beredskap inför yrkeslivet, uppger nu fler att de känner sig bättre förberedda. Genomsnittet har höjts från fyra till fem på en sexgradig skala.

– Förkunskapskraven kan vara en del i detta markanta lyft. Vi tror att det är viktiga aspekter dels för känslan av trygghet i ett nytt yrke, dels för patientsäkerheten och samhället i stort. Inom programmet upplever vi också att studenter har en större förmåga att verkligen utvecklas och kontinuerligt fördjupa sin kunskap, säger Tillan Strand.

Mellan 15 och 20 procent klarar dock inte de nya förkunskapskraven, utan måste ta en paus för att komma i kapp. Universitetets studentverkstad erbjuder stöttning och det ordnas särskilda frågestunder med äldre studenter inför vissa examinationer.

– Det kan vara lättare att prata med en medstudent än med en lärare ibland, de använder samma språk, säger Tillan Strand.

Även i Jönköping flippas klassrummet, och som på de flesta andra institutioner finns kliniskt träningscenter.

– Men det är inte riktigt så uppbokat för självträning som vi önskar, säger Tillan Strand.

Minskade antalet platser

Att höja kraven för att komma in på utbildningarna tycks inte påverka studenternas möjligheter att klara sig. Vid Linköpings universitet minskades antalet platser på utbildningen för några år sedan, från 163 till 138. Målsättningen var att öka meritvärdet hos dem som antogs. Det lyckades.

Mellan 2019 och 2022 höjdes de från 14,25 till 17,21 i Norrköping och från 17,46 till 17,65 i Linköping.

Ändå är det i höst fler sjuksköterskestudenter än tidigare som spärrats, enligt universitetslektor Helén Marklund, som är programansvarig.

Hon beklagar å programmets vägnar att så många blev underkända på omexaminationen av ”ME12” i augusti, och att dessa nu behöver ta ett ofrivilligt studieuppehåll.

– Men det är nödvändigt med spärrar då vår erfarenhet är att studenter inte kan tillgodogöra sig kunskaper i högre termin när de grundläggande kunskaperna saknas. Det är dessutom av omsorg för studenterna. Det blir till sist en orimlig studiebörda, till exempel om studenten förutom terminens 30 högskolepoäng behöver ta igen 10 högskolepoäng från en tidigare termin.

Efter två underkända tentamenstillfällen har alla studenter möjlighet att söka stöd, förklarar Helén Marklund. Institutionen utvärderar också examinationerna noga.

– Efter att en tentamen givits analyserar vi både resultatet och innehållet. Finns det frågor som många studenter inte klarar kan frågorna tydliggöras ytterligare. Kanske behöver vi också tydliggöra något område i fortsatt undervisning.

Inför självrättande tester

2023 planeras två nya projekt för studenter som halkar efter. Det ena bygger på framåtsyftande återkoppling (feed forward) där studenterna ska få hjälp att identifiera vilka områden de haft svårigheter med och behöver lägga extra kraft på för att klara kommande tentor. I ett annat projekt utformas självrättande digitala tester i medicinsk vetenskap och läkemedelsberäkning för att pröva kunskaperna inför examination. Så kallade ”duggor”.

Höstterminen 2022 implementeras även en ny utbildningsplan, som bygger på en omfattande översyn av lärandemål, innehåll och examinationer.

– En specifik sak är att vi särskilt sett över hur innehållet fördelar sig mellan terminerna och hur progressionen ser ut. Vi tror att denna förändring är bra och ger studenterna ännu bättre förutsättningar att klara av sina examinationer, säger Helén Marklund.

Att en så stor andel av studenterna just i höst ändå inte gått vidare till termin tre tror hon kan bero på förändrade förutsättningar under pandemin, då utbildningen huvudsakligen skedde på distans.

Studenten Oliva Järnede håller inte med om den analysen.

– Det var lika många som började utbildningen efter coronan som kuggade på tentan, så det säger emot sig självt.

Vill byta universitet

I väntan på fjärde examinationstillfället jobbar hon bland annat som budbilsförare hemma i Östergötland. Att ge upp studierna är inget alternativ, Olivia Järnede är övertygad om att hon gjort rätt yrkesval.

– Däremot funderar jag på att byta universitet, eftersom jag känner mig omotiverad att komma tillbaka. Missar jag nästa gång är jag körd. Då är jag kvar på termin tre när jag egentligen skulle varit färdig sjuksköterska. Jag har mardrömmar om tentan i januari.

Hade du kunnat göra något mer, till exempel plugga hårdare?

– Nej, jag tycker det är fräckt att säga så. Det är taskigt. Jag har jobbat inom vården i sju år och har både erfarenhet och kunskap. Jag har lagt ner mycket tid och alltid varit bra på att plugga. Dessutom har många i min närhet studerat till vårdyrken. Om någon, så har jag haft alla förutsättningar att klara det här. Linköpings universitet har bland de högsta intagningskraven i hela landet, så statistiskt sett är det osannolikt att 85 procent inte klarar en tenta.

Tycker du att spärrar borde skippas helt på utbildningen?

– Nej, inte helt och hållet. Däremot borde universitetet vara mer flexibelt om det kommit in så här många klagomål. Vi borde fått göra en ny tenta med en ny examinator, med rimliga frågor för att visa vad vi kan.