Tarmens dolda hjärna väcker hopp om nya behandlingar
När många forskare söker svar i tarmfloran riktar Ulrika Marklund blicken mot den så kallade bukhjärnan. Genom att studera det enteriska nervsystemet försöker hon förstå hur det påverkar vår hälsa.
Inuti hela tarmpaketet, magsäck och matstrupe sitter specifika nervceller som är oberoende av hjärnan, därav namnet bukhjärnan. Det enteriska nervsystemet är nödvändigt för att tarmen ska fungera och för att vi ska kunna leva.
Bukhjärnan okänd för många
Systemet känner av vad som händer i tarmens hålrum, lumen, vilket leder till att nervcellerna aktiverar muskelcellerna och gör att peristaltiken och nedbrytningen av maten fungerar.
Upptäckten av bukhjärnan gjordes på 1800-talet då man skar ut en bit av tarmen från en hund och såg att tarmrörelserna fortsatte trots att kopplingen till hjärnan inte längre fanns kvar. Men det enteriska nervsystemet är ändå relativt okänt och molekylärbiologen Ulrika Marklund hörde själv talas om det första gången när hon var i 30-årsåldern.
– Så är det nog för många. Jag har hört från äldre akademiker att de inte heller känt till bukhjärnan, säger Ulrika Marklund, som är docent vid Karolinska institutet.
Kartlagt nervceller
Ulrika Marklund ägnar sig alltså åt grundforskning. Bland annat har hon och hennes kollegor tagit reda på vilka typer av nervceller som finns i bukhjärnan. Det är drygt femton olika sorter och nu undersöker hon hur de kommunicerar med varandra för att åstadkomma tarmrörelser och andra funktioner.
– För att förstå sjukdomar måste man först veta hur det fungerar normalt i tarmen. I förlängningen kan vi sedan förstå vilka förändringar som kan leda till funktionella problem, säger Ulrika Marklund.
Kunskap för nya behandlingar
Förhoppningen är att kunskapen kan användas för att utveckla behandlingar vid sjukdomar, till exempel vid gastropares som är relativt vanligt hos personer med diabetes och som gör att tarmen tömmer sig för långsamt.
Vår andra hjärna
- I vår cirka sju meter långa mag-tarmkanal finns ett eget nervsystem – det så kallade enteriska nervsystemet. Det fungerar självständigt, vilket har lett till att det ibland kallas för bukhjärnan.
- Bukhjärnan kontrollerar tarmens rörelser, dess vätskebalans och blodflöden och kommunicerar med vårt immunsystem och vår tarmflora.
- Det som sker i det enteriska nervsystemet har en systemisk påverkan på kroppen och anses vara inblandat vid många olika sjukdomar.
Källa: Karolinska institutet
Läkemedel som påverkar både hjärna och tarm
Den rikliga mängden nervceller i bukhjärnan är också förklaringen till varför läkemedel som riktar sig till hjärnan samtidigt påverkar tarmen. Som SSRI-preparat som används vid depression. De leder till högre nivåer av serotonin inte bara i hjärnan, utan även i tarmen, vilket har en stark effekt på det enteriska nervsystemet. Det blir en överreaktion som leder till diarré.
– Det är viktigt att förstå att det inte bara är en biverkning, utan det finns en biologisk förklaring. Medicinen påverkar nervcellerna i tarmen direkt och mer effektivt än på hjärnans nervceller.