Tuff sommar i förlossningsvården – så satsar politikerna

Hälften av barnmorskorna tycker sommarläget var sämre än tidigare, visar en enkät. Vårdfokus har ställt frågor till de nuvarande politiska blocken om förlossningsvården inför valet.

I en enkät från Vårdförbundet ansåg 94 procent av barnmorskorna att sommarbemanningen inte skulle räcka till. 45 procent bedömde i början av sommaren läget som sämre än tidigare år.

Vårdfokus har besökt bb i Malmö där sjuksköterskor och barnmorskor vill se satsningar från politikerna oavsett vilken färg som vinner valet.

 – Jag vill att de prioriterar kvin­novården. De måste ta tillvara den kompetens som finns och minska personalflykten, säger Matilde Villegas Wistrand.

Hon är sjuksköterska på bb och just nu föräldraledig. Hon har tackat nej till extrapass under sommaren.

Nio av tio i Vårdförbundets enkät anser att arbetsgivarnas planering inte håller måttet.

Förlossningsvård och politik

Vårdfokus har tittat på vad Tidöregeringen gjort för förlossningsvården under mandatperioden och ställt frågor i samma ämne till Moderaterna som företrädare för nuvarande regeringen och Socialdemokraterna för nuvarande opposition.

Regeringen lovade i Tidöavtalet en nationell förlossningsplan för att stärka vård vid graviditet, förlossning och eftervård, samt minska regionala skillnader. Enligt planen ska kvinnor ha tillgång till ett barnmorsketeam före, under och efter förlossningen. Den ambitionen har kommit så långt nu att Socialstyrelsen har presenterat den tioåriga planen som nu ska införas i regionerna.

Regeringen anser sig ha genomfört vallöften

Regeringen har under mandatperioden fattat beslut om att öronmärka sex miljarder kronor till förlossningsvård och kvinnlig hälsa, inklusive myndighetsuppdrag.

Enligt Tidöavtalet skulle kvinnovården bli mer jämställd, med mer pengar till forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, möjlighet till hemabort, stärkt vård för sexuellt våldsutsatta, samt satsningar på vård vid migrän, endometrios och klimakteriebesvär.

Regeringspartiet anser sig ha genomfört sina vallöften eller vara på god väg. Det vänder sig oppositionen emot. Socialdemokraterna svarar:

”Det råder fortfarande stora regionala skillnader i förlossningsvården. Regeringen och Sverigedemokraterna har satt välfärden på svältkur och dragit ner satsningarna på kvinnohälsa. De har prioriterat skattesänkningar, mest för de som tjänar mest.”

S vill se personalinvesteringar

Socialdemokraterna vill se jämlik vård och genom personalinvesteringar korta vårdköer för kvinnosjukdomar och ge säker förlossningsvård i hela landet. De vill se en barnmorska per födande och stärka klimakterievården genom ett nationellt kunskapsstöd.

Socialdemokraterna föreslog i sin skuggbudget för 2026 en personalsatsning i vården på 2,4 miljarder kronor, samt 600 miljoner kronor i en särskild satsningen på kvinnosjukvård.

Partiet vill att statsbidragen i vården räknas upp med inflationen för att bli stabila. Den ideologiska skillnaden är märks när partiet påpekar att ”pengar inte ska försvinna i vinstuttag” och ”orättvisa gräddfiler genom privata försäkringar stoppas.”

Facken positiva till uppräkning av statsbidrag

Uppräkningen med inflationen applåderas av de fem facken i välfärden, där Vårdförbundet ingår. De skriver tillsammans i ett pressmeddelande att de med sina en miljon medlemmar varje år ”ser hur landets kommuner och regioner urholkas när kostnaderna ökar snabbare än statsbidragen”.

Fackförbunden vill nu se att övriga sju partier ansluter till förslaget.