Lena Hallengren: ”Vi sätter välfärden främst”

Lena Hallengren (S) var socialminister i förra regeringen. Hon litar på att facket och arbetsgivarna tar ansvar för arbetstiden genom kollektivavtal och vill inte lagstifta på området. Den redan existerande dialogen mellan parterna är viktigare än en kriskommission, anser hon.

Vårdförbundet vill ha kortare veckoarbetstid i hälso- och sjukvården. Hur ställer du dig till det?

– Det är en önskan som jag möter väldigt ofta, inom både vård och omsorg. Många upplever att de inte har en rimlig arbetssituation och inte får rimlig lön för det jobb de gör. En del säger: ”Under pandemin tackade ni oss – men hur blev det sen?”. Jag har stor förståelse för att man söker lösningar i form av till exempel arbetstidsförkortning för att man vill den här gruppen väl, säger Lena Hallengren som idag är gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen.

Vilken är Socialdemokraternas officiella hållning i arbetstidsfrågan?

– Våra kongresser säger att det är rimligt att korta arbetstiden, men vi är tveksamma till lagstiftning eftersom vi helst ser att det sker avtalsvägen. Vi är rädda att en lagstiftning skulle bidra till att urholka arbetsmarknadens parters betydelse och deras ansvar att lösa svåra och viktiga frågor på svensk arbetsmarknad.

Samarbetar med Kommunal

Hur mycket kan arbetstiden kortas?

– Exakt var det kan landa har vi inte tagit ställning till. Socialdemokraterna har en facklig och politisk samverkan med LO:s olika förbund, inte minst Kommunal i det här sammanhanget, och då stödjer vi deras arbete och deras medlemmar i den här frågan.

Nuvarande regering har tagit initiativ till en framtida kriskommission för arbetsmiljön i vården, något Vårdförbundet vill se en fortsättning på. Kan du lova det om ni vinner valet?

– Jag vet att arbetsmarknadens parter inom vården sedan länge möts i dialog och samverkar. Det behöver de fortsätta göra. Även när det gäller arbetsmiljön vill vi att de ska ha ett stort mandat och ansvar. En kommission kan vara ett alternativ, men det viktiga är att båda parter adresserar problemen och hjälps åt att hitta lösningar på vårdens utmaningar så att fler söker sig dit och vill jobba kvar.

Är emot skattesänkningar

Hur kan politiken bidra till det, bortom arbetsmarknadens parter?

– Resurser spelar naturligtvis en stor roll i välfärden i allmänhet och i sjukvården i synnerhet. Dialogen och de politiska förslagen måste åtföljas av resurser så att vi exempelvis kan se till att inflationen inte gröper ur statsbidragen och säkerställa de tillskott som kan leda till fler kollegor med rätt kompetens.

Hur mycket resurser kommer ni att lägga på sjukvården om ni vinner valet?

– Den gångna mandatperioden har vi enbart kunnat lägga budgetar som motioner, för att visa att man kan prioritera och vilja annorlunda än den sittande regeringen. I varje budget har vi haft dubbelt så stora tillskott till sjukvården. Senast handlade det om 13 miljarder mer i statsbidrag till kommuner och regioner. För oss går verkligen välfärden först. Vi är emot skattesänkningar för de som redan har det gott ställt, eftersom det kan leda till att man kanske inte kan göra de satsningar som behövs i till exempel vården.

Kan det bli höjda skatter med en S-regering?

– Ja, för vissa. Vi anser bland annat att det inte behövs något jobbskatteavdrag för den som tjänar över 60 000 kronor i månaden. Det är också rimligt att de som tjänar mest bidrar lite extra till utbyggnaden av försvaret och liknande, genom en beredskapsskatt. Ett annat förslag är att beskatta bankernas övervinster.

– I dag finns 100 000 fler arbetslösa än vid förra valet, vilket kostar massor av pengar. Om fler kommer i arbete blir skatteintäkterna högre och kakan att fördela större. Därför är det jätteviktigt att få i gång arbetsmarknaden, tillväxten och investeringarna.

Förvånad över bristande tilltron

Vårdförbundet föreslår en nationell ledarskapsutbildning för chefer i vården. Kan du tänka dig att besluta om en sådan?

– Det är intressant att fundera vidare på och se över möjligheterna. Självklart måste man ha en bra utbildning om man ska vara chef, inte minst inom en så komplex verksamhet. Det gäller även omsorgen, där chefer kan ha 40-50 medarbetare under sig. Så förutsättningarna för chefer är också viktiga.

Enligt Vårdförbundets väljarundersökning har allmänheten låg tilltro till vården i händelse av en långvarig kris. Vad tänker du om det?

– Ärligt talat blir jag lite förvånad. Min bild – som kanske inte stämmer då – är att många har en god tilltro till att vården klarar väldigt mycket, men samtidigt känner att vi måste satsa mer på den. Pandemin visade att även om många anställda betalade ett högt pris genom sitt slit och offrade sin egen hälsa så har vi en fantastisk vård i Sverige.

Vilka politiska beslut tror du behövs för att öka tilltron till vården i en långvarig kris?

– Vi behöver jobba för en likvärdig och stabil sjukvård över hela landet, så att det finns personal med goda villkor både sommar och vinter. Det viktiga är att hålla ihop systemet och inte pumpa ut för mycket resurser till privata aktörer eller låta patienter med privata sjukförsäkringar gå före i kön trots att de inte har störst behov.

– Socialdemokraterna har i försvarsberedningen lyft fram att en bättre beredskap inte enbart handlar om det militära försvaret, utan även om de civila delarna som att bygga upp läkemedelslager, säkra viss egen produktion och liknande. Det är det som skapar ett totalförsvar. Beredskapssjukhus är en symbol och ett exempel på hur regeringen vill öka beredskapen. Jag tror att det är viktigt att lyssna på Försvarsmakten när det gäller var sådana sjukhus i så fall ska finnas och hur de kan organiseras.