17 av Sveriges 21 regioner kommer att göra besparingar inom hälso- och sjukvården under nästa år, det visade Vårdfokus nyligen i en kartläggning.

Hittills har två regioner meddelat att besparingarna kommer att kräva personalneddragningar. I Stockholm har flera hundra undersköterskor och läkare varslats från de stora sjukhusen. I förra veckan kom Jämtland Härjedalen med besked om att mellan 160 och 180 tjänster måste försvinna för att regionen ska klara politikernas nya besparingskrav: minst 90 miljoner kronor under nästa år.

Hans Svensson regiondirektör
Hans Svensson, regiondirektör i Jämtland Härjedalen.

Nu berättar Jämtland Härjedalens regiondirektör Hans Svensson för Vårdfokus att alla yrken kommer att beröras. Även sjuksköterskor, som inte ingått i några varsel i Stockholm.

– Ska vi kunna bedriva framtida verksamhet behöver vi anpassa vår kostym och bemanning utifrån de krav som föreligger, säger han.

I år har Jämtland Härjedalen skurit ner på 100 tjänster, genom naturlig avgång och förflyttning av personal. För att klara de kostnadsminskningar som aviserats för 2020 kommer det att krävas kraftigare åtgärder än så, enligt Hans Svensson.

 Oro från Vårdförbundet

Men hur de fortsatta personalneddragningarna ska ske och hur olika yrkesgrupper och delar av vården kommer att drabbas är inte klart.

Roger Bergebo
Roger Bergebo är avdelningsordförande för Vårdförbundet i Jämtland.

Vårdförbundets ordförande i Jämtland, Roger Bergebo, börjar känna sig mer och mer frustrerad. Han har ingen förståelse för hur regionen kunnat gå ut i lokal media och säga att patienterna inte behöver oroa sig för sämre vård.

– Antingen vill man inte se konsekvenserna, eller så förstår man inte vad man gör, säger Roger Bergebo som kräver att regionens ledning tar ansvar och berättar vilken typ av vård som befolkningen inte kan räkna med att få i framtiden.

Själv är han övertygad om att de omfattande personalminskningarna som nu är på gång kommer att drabba både personalen med dålig arbetsmiljö och patienterna med minskad tillgång till vård och försämrad patientsäkerhet.

Han oroar sig också för långsiktiga konsekvenser, att sjuksköterskor flyr regionen och kommer att bli ännu mer svårrekryterade i framtiden.

– Det har varit en generationsväxling bland barnmorskor och andra specialister, de som jobbar i dag är ganska unga. Om deras tillvaro blir osäker, då är risken stor att de söker andra jobb. Vi har också många äldre som går över till bemanning, berättar Roger Bergebo.

Ska mäta vårdtyngd

I början på nästa år kommer planerna för hur nedskärningarna ska gå till att börja konkretiseras, berättar regionchefen Hans Svensson. Enligt honom finns det verksamheter i vården som överskrider de siffror som regionen satt som mål för antal personal per vårdplats.

– Samtidigt finns det medarbetare som i varierande grad och vid olika tider på dygnet upplever att de är tungt belastade, att det behövs mer resurser. Den här balansen måste vi fortsätta titta på. För att veta vilka åtgärder vi ska vidta behöver vi mäta vårdtyngden på ett så objektivt sätt som möjligt, det är något vi tittar på just nu, säger han.

Hur bemöter du Vårdförbundets oro för patientsäkerheten?

– Det jag kan säga är att vi har ett fortsatt ansvar gentemot patienten och medborgaren att upprätthålla patientsäkerheten.

Vad gör regionen för att det ansvaret inte ska hamna på enskilda medarbetare i vården, de som jobbar närmast patienterna?

– Det blir en del av det vanliga patientsäkerhetsarbetet och chefläkardelen att se över detta, att riktlinjer och rutiner följs. Det ska också göras riskanalyser både gällande arbetsmiljön och patientsäkerheten, det är en viktig del av den här processen, säger Hans Svensson.