13 000 sjuksköterskor har lämnat yrket

Många sjuksköterskor arbetar inte längre inom vården. Ofta är orsaken bristande arbetsförhållanden. Flykten kostar samhället stora pengar, visar Nationella vårdkompetensrådets nya rapport. ”Lösningen är inte att utbilda fler, utan att förbättra arbetsmiljön”, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, rådets ordförande.

På måndagen presenterade Nationella vårdkompetens rådet sin nya kompetensförsörjningsrapport. Den visar att så många som 13 000 sjuksköterskor inte arbetar i sitt yrke. Det fann Nationella kompetensrådet när man tittade närmare på året 2021.

– Det är djupt oroande. Där är arbetsmiljön en av orsakerna. Regioner och kommuner måste arbeta med att förbättra arbetsmiljön. De behöver både kunna behålla och locka tillbaka sjuksköterskor, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande för rådet.

Sjuksköterskeflykten blir dyr för samhället. När rådet gjorde en samhällsekonomisk analys fann de att kompetensförlusten när sjuksköterskor slutat kostar samhället 5,5 miljarder kronor.

– Lösningen är inte att utbilda fler, som sedan i sin tur väljer att lämna sitt yrke. Nu krävs i stället att det blir handling gällande bättre arbetsmiljö, inte bara prat. Det har vi också en plan för att följa upp, säger hon.

Hon poängterar att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att utbilda fler och sedan inte lyckas behålla dem i vården.

– Utbildningen är visserligen gratis för studenterna, men den kostar staten pengar. Vi ser att det finns legitimerad vårdpersonal att tillgå i Sverige, men långt ifrån alla är sysselsatta i yrket.

78 procent arbetar i vården

Jämförelsevis så arbetar 78 procent av de sysselsatta sjuksköterskorna inom sin yrkesroll i vården och 90 procent av läkarna. Rådet menar att det är viktigt att undersöka varför man lämnar yrket i så hög grad. De har också under sitt arbete fått inspel om att det finns vårdpersonal som vill stanna kvar och trivs i arbetet, men som inte orkar arbeta heltid.

Dagens rapport publiceras efter ett uppdrag från regeringen i början på förra året. I den ingår en kartläggning av sju legitimationsyrken.  Där ingår Vårdförbundets professionsgrupper biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. I gruppen sjuksköterskor ingår specialistsjuksköterskor. Rådet har tidigare speciellt granskat situationen för barnmorskor.

Rådets plan innehåller 25 förslag för att förbättra kompetensförsörjningen. Förslagen handlar bland annat om arbetsmiljö, kompetensutveckling, introduktionsprogram och karriärvägar. Men också om ledning och organisation samt lärosätenas arbete, där mer samverkan föreslås. I förslagen som gäller utbildning föreslås en översyn av regelverket för antagning av specialistsjuksköterskor.

Uppgifter om antal vakanser saknades

I rådet sitter representanter från regioner, kommuner och lärosäten.

– Vi ger handfasta förslag som vi vet att de går att genomföra, för vi har stämt av med både arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.

Rådet har försökt få in uppgifter om antalet vakanser inom de olika yrkesgrupperna från regioner och kommuner. Det visade sig att flera hade svårt att bedöma det. Därför saknades det tillräckligt underlag för att uppskatta efterfrågan på legitimationsyrkena.

Blev ni förvånade över det?

– Ja, det kan man säga. Därför påtalar vi ett ledningssystem där man kan se budget, uppdrag och vilka resurser gällande kompetens som behövs för att matcha det. 

Rådet menar att när det som idag ofta saknas djupare genomlysning och planering av verksamhetens kompetensbehov så får vårdpersonalen i slutändan ett orimligt uppdrag och deras tid räcker inte till.

– Personalen står ensamma kvar med patienterna och förväntas prioritera i verksamheten. Vårdpersonalen behöver ökat stöd i att prioritera rätt arbetsuppgifter, så de får ett rimligt uppdrag och orkar jobba kvar, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Ett av förslagen rör verksamhetsförlagd utbildning, vfu och vårdvetenskaplig utbildning och forskning, vulf. Där föreslår rådet ett nationellt vulfavtal, som finns för läkare och tandläkare idag. Det går i linje med huvudförslaget från den statliga vfu-utredningen som presenterades tidigare i år.