HÖK24

Strejkhistorikern: ”Koalition med lokalsamhället är bevisat framgångsrikt”

Strejkhistorikern: ”Koalition med lokalsamhället är bevisat framgångsrikt”
Vårdförbundet utan för Karolinska universitetssjukhus i Solna i april då de första stridsåtgärderna inleddes.. Att vinna lokalsamhällets stöd är viktigt i en konflikt som den Vårdförbundet varit i, enligt Jesper Hamark. Foto: TT.

Aktiva medlemmar och folkligt stöd. Det är framgångsfaktorer för en lyckad arbetsmarknadskonflikt i offentlig sektor, enligt forskaren Jesper Hamark som skrivit en bok om strejkens historia. Vårdförbundet tycks ha gjort det mesta rätt under de senaste månaderna. "Men jag är förvånad att de inte engagerat en artist som Laleh för att få ut sitt budskap", säger han.

Jesper Hamark är doktor i ekonomisk historia och forskar på Handelshögskolan i Göteborg. För två år sedan släppte han boken ”Strejk – från Satans svarta kvarnar till gigekonomin”. Där gör han nedslag i strejkens historia, från 1800-talets tändsticksfabriker i England till samtida arbetsmarknadskonflikter.

– På 1960-talet spådde framstående sociologer i USA att strejker skulle tyna bort eftersom de var ineffektiva. Men det är farligt att dra sådana slutsatser i sin samtid. På 1970-talet kom en explosion av strejker över stora delar av världen. Arbetsmarknaden var väldigt konfliktfylld ända in på 1980-talet, säger han.

Jesper Hamark är doktor i ekonomisk historia. Foto: Mounir Rabhi Hallner.

Som ett exempel kan nämnas att det år 1974 registrerades 240 strejker bara i Sverige. Idag är konfliktnivån betydligt lägre och de senaste decennierna har det blivit vanligare med strejk i offentlig sektor än i privat.

– Det beror sannolikt på att industrin minskat kraftigt medan tjänstesektorn ökat. Skillnaden är att om arbetarna på en fabrik strejkar skadar det arbetsköparen ekonomiskt eftersom produktionen avstannar. I exempelvis vården tjänar ju regionerna pengar när de anställda strejkar eftersom de inte behöver betala ut lön. Därför måste facket skapa opinion för sina argument och påverka politiker och andra makthavare genom att få allmänhetens stöd.

Det är något Vårdförbundet satsat mycket på i den nu avslutade konflikten med SKR och Sobona. Inför det utökade varslet om övertids-, mertids- och nyanställningsblockad i 29 kommuner presenterade förbundet en Novus-undersökning som visade att 70 procent av befolkningen stöttade kraven på arbetstidsförkortning.

– Att bilda koalition med lokalsamhället är en bevisat framgångsrik strategi, säger Jesper Hamark. Ett annat exempel på det är skolpersonal i USA. I flera delstater var det förbjudet att strejka i offentlig sektor och ingen trodde att de skulle våga. De förberedde sig noga genom att prata med föräldrar vid skolgrindarna och få dem på sin sida. Lärarna lyckades med budskapet att ”strejken är för era barn”. De vann trots att ingen trodde att det skulle gå från början. Det är lätt att dra en parallell till Vårdförbundets slogan ”Vår strejk är din strejk”.

Dålig arbetsmiljö skapar sympati

Boken ”Strejk – från Satans svarta kvarnar till gigekonomin” utkom 2020.

Om kraven handlar om arbetsvillkor är det enklare att få stöd från allmänheten än om det enbart gäller lön, förklarar Jesper Hamark.

– När piloter strejkar för att få mer betalt är det ingen som bryr sig. Men om de kräver att få vila mellan flygningarna är det en helt annan sak.

I tjänstesektorn, där skolan och vården ingår, är det lätt att förstå att villkoren och arbetsmiljön är avgörande för kvaliteten i verksamheten, menar han.

– För några år sedan strejkade svenska busschaufförer med krav på att få gå på toaletten. Det fattar ju alla – att man behöver rast när man kör buss. Det slår an hos folk. I en undersökning svarade bara två procent att de var emot strejken. Det är svårslaget.

Saker som att äta lunch, ta toarast och gå hem i tid är precis vad svenska sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker kämpat för de senaste månaderna.

– Att hela konflikten renodlas och förenklas till frågan om arbetstid är ganska typiskt. Ur ren propagandasynpunkt är det ju bra för facket.

Delaktighet viktigt

På många håll har lokalavdelningarna ordnat möten, workshops och utbildningar för alla som inte gått till jobbet. Det är nödvändigt, enligt Jesper Hamark.

– För att en sådan här åtgärd ska få effekt i längden är det viktigt att medlemmarna är aktiva och hjälper till att bilda opinion. I Tyskland talar man om ”tv-strejk”. Det innebär att arbetstagarna går hem och gör ingenting. Efter två veckor hör de på tv-nyheterna att strejken är över, och så går de tillbaka till jobbet. Då är de ju inte delaktiga alls.

På stan har han sett strejkande vårdpersonal i gula västar, som delat ut flygblad och pratat med förbipasserande.

– Det är bra, och ännu bättre hade varit om lokala ledningen sökt polistillstånd för att sätta upp strejktält eller strejkstugor och ställningar för banderoller. Med några stolar, och kanske saft och kaffe, så finns en plats för samtal.

– Och banderoller och strejktält syns! Som typisk svensk blir jag osäker när jag ser folk i grupp som delar ut flygblad. Är det Jehovas vittnen? Bäst jag går på andra sidan gatan. Då är det bra att det syns på långt håll att här står strejkande vårdpersonal.

Har någon frågat Laleh?

Jesper Hamark är förvånad över att Vårdförbundet inte satsat ännu hårdare på utåtriktade arrangemang.

– Jag lyssnade på förbundsordföranden när hon talade på Gustaf Adolfs torg i Göteborg i samband med strejkutbrottet. Mitt intryck var att det var god uppslutning av vårdpersonal, men om deras strejk är vår strejk – var fanns alla vanliga göteborgare?

Ett sätt, som andra intresseorganisationer gjort, är att ta draghjälp av exempelvis artister.

– På det där mötet tänkte jag: ”Är det någon i Vårdförbundet som har frågat Laleh om hon stöttar konflikten och vill uppträda här?” Ska man få folk på sin sida är det bra att ha en sådan person i sitt lag. Och om Laleh inte är på Sverigesemester från Los Angeles, finns det såklart många andra artister som skulle dra storpublik och som skulle kunna väcka opinion för strejkkraven.

En annan taktik som funkat förut är att utnyttja motståndarens svagheter.

– Har man tur är motparten lite klumpig. I Estland likställde en minister läkarförbundets representanter med terrorister under en vårdstrejk. Det var ju ingen annan som höll med om det. I Vårdfokus ifrågasatte Vårdförbundets ordförande i Västerbotten, Jenny Olsson, att strejken skulle vara samhällsfarlig eftersom bemanningen är densamma som den arbetsgivaren planerat inför sommaren. Det låter nästan absurt och är något man kunnat anspela på ännu mer i sin argumentation, säger Jesper Hamark.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida