hök 24

Nytt avtal väcker både besvikelse och ny kämparglöd

Nytt avtal väcker både besvikelse och ny kämparglöd
Lotte Lindberg och Emil Skoglund är båda förtroendevalda för Vårdförbundet och har fått många frågor från medlemmar om det nya avtalet. Foto: Privat.

Knappt hann det nya kollektivavtalet Hök 24 landa innan kritiken kom. "Rent personligt så är det ett jättedåligt avtal. Samtidigt vet jag att om vi hade stått utan ett avtal, vilken var risken om inte Vårdförbundet accepterat budet, hade det blivit katastrof, säger anestesisjuksköterskan Lotte Lindberg i Köping.

Med den första strejken sedan 2008 var medlemmarnas kampvilja stark och förväntningarna på det nya avtalet höga. 15 minuters kortare arbetstid om dagen kunde bli verklighet. Men när avtalet blev klart den 28 juni visade sig att den efterlängtade arbetstidsförkortningen inte kommer att omfatta alla i Vårdförbundet.

”Vi kom inte hela vägen den här gången. Men vi har satt arbetstidsförkortningen på kartan. Det här är är bara början. Planet har inte landat och nu flyger vi igen, sade Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro på det livesända informationsmötet för medlemmar under måndagen.

I sociala medier har många medlemmar under helgen uttryckt sin besvikelse över att de inte fick ut mer av den 64 dagar långa konflikten. Vissa är uppgivna, samtidigt som en del ser en strimma av hopp.

Från pepp till besvikelse

Lotte Lindberg, anestesisjuksköterska vid operationskliniken i Köping, har tidigare i Vårdfokus beskrivit hur hon gått från att vara väldigt peppad när Vårdförbundet inledde konflikten till skitförbannad och besviken när den planerade strejken på hennes arbetsplats blåstes då den ansågs samhällsfarlig.

Lotte Lindberg, anestesisjuksköterska i Köping. Foto: Privat.
Lotte Lindberg, anestesisjuksköterska i Köping. Foto: Privat.

Hur känner du nu när det nya avtalet är klart?

– Rent personligt så är det ett jättedåligt avtal. För oss som arbetar bara dagtid och som har en väldigt hög produktion och arbetsbelastning var arbetstiden den viktigaste frågan. Nu får några det bättre och vi får en garanterad lönepott. Samtidigt vet jag att om vi hade stått utan ett avtal, vilken var risken om inte Vårdförbundet accepterat budet, hade det blivit katastrof, säger Lotte Lindberg.

På vilket sätt då?

– ­Avtalslöshet innebär att mycket av det som vi tar för givet, som extra semesterdagar, övertidsersättning, ob-ersättning och pensionsinbetalningar, inte hade gällt. Det finns ingen lag som säger att vi har rätt till det, utan det står i kollektivavtalet, säger Lotte Lindberg.

Ilska mot arbetsgivaren

Sedan beskedet om det nya avtalet kom i fredags har hon som förtroendevald pratat med medlemmar både på den egna arbetsplatsen och från andra verksamheter.

– Många är arga och tycker att man strejkat för ingenting, men ilskan riktas oftast mot arbetsgivaren och politikerna, inte mot Vårdförbundet. Framför allt är de besvikna på uttalanden som Hälso- och sjukvårdsdirektören gjort under konflikten och som de upplever har varit väldigt nedlåtande, säger Lotte Lindberg.

Även om varken hon själv eller och hennes kollegor inte jublar över det nya avtalet är Lotte Lindberg nöjd över att den delen som sägs hade med Nato att göra nu är borta.

– Det värsta försvann – att arbetsgivaren skulle kunna flytta runt oss 80 dagar per år – finns inte med i det här avtalet. Sedan har vi kommit en bit på vägen när det gäller arbetstiderna. Jag hade inte förväntat mig att vi skulle gå hela vägen. Man är alltid två parter vid en förhandling och man kan inte få allt. Nu är det bara att fortsätta jobba på till nästa avtalsperiod, som börjar redan vid årsskiftet.

Nu återstår det att se hur arbetsgivaren tolkar det nya avtalet när det gäller löneökningar på 3,05 procent, säger Lotte Lindberg.

– Vi sätter i gång med löneprocessen när semestrarna är klara. Fram till dess fortsätter vi att ha digitala medlemsmöten varje vecka, det finns många frågor som medlemmarna vill ha svar på.

Det nya avtalet i korthet

  • En god löneutveckling säkras genom en garanterad löneökning på 3,05 procent för kollektivet. 
  • Andelen natt för heltidsanställd på rotation på 36 timmar och 20 minuter sänks från minst 20 procent till minst 10 procent natt.  
  • Heltidsanställd på ständig natt vardagar, men inte söndag och helgdag, sänks från 40 till 36 timmar/vecka.  
  • Medlemmar som idag är heltidsanställda och arbetar rotation på vardagar och har 40 timmar/vecka får sänkt veckoarbetstid till 36 timmar och 20 minuter respektive 34 timmar och 20 minuter beroende på hur många nätter de jobbar.
  • Avtalet i sin helhet har givit medlemmarna ett värde motsvarande märket 3,3 procent.  
  • Vårdförbundet får ett särskilt arbete om arbetstider, där parterna särskilt ska följa upp bestämmelsen om rotationstjänstgöring och tillämpning i förhållande till jour och olika definitioner av tidsperioder för natt. Parterna ska också följa upp övergripande utveckling av övertid och mertid i regionsektorn för Vårdförbundets yrken. 
  • Tidigare krav om att frångå arbetstidslagen, med hänvisning till Natomedlemskapet, är nu borta ur avtalet. 

Vissa framsteg

Emil Skoglund är ambulanssjuksköterska och förtroendevald på sin arbetsplats Aisab i Stockholm. Han har deltagit intensivt i avtalsrörelsen och höll tal vid manifestationen i Stockholm i maj. Där fick han stora applåder när han sa att han har världens bästa jobb, men Sveriges sämsta arbetsgivare. Det nya avtalet verkar inte ha ändrat hans åsikt.

Vad tycker du om det nya avtalet?

– Det är inte tillräckligt bra. Det löser inga av de problem vi tagit upp hela avtalsrörelsen med den ohållbara arbetsbelastningen. När arbetsgivarna inte kan lösa de bristerna så skulle vi behövt säkra bättre återhämtning för arbetstagarna.

Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska
Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska och förtroendevald inom Aisab.

Han tycker ändå att vissa framsteg gjorts jämfört med det förra kollektivavtalet.

– Det här avtalet är bättre, men på marginalen. Det som berör flest personer som är bättre är att man inte behöver jobba lika mycket natt för att komma ned i veckoarbetstiden 36,20 timmar i veckan. Det gäller alla som arbetar treskift med nätter i 24/7-verksamheter. Nu räcker det att arbeta 10 procent natt under beräkningsperioden för att få ned veckoarbetstiden.

Under helgen har han mött många reaktioner.

– En stor majoritet är besvikna, vad jag uppfattat. Jag måste vara ärlig och säga att jag delar frustrationen. Kommunikationen hade också behövt vara bättre. Vi måste kunna säga rakryggat ”det här blev inte bra, vi nådde inte målet” – bara ut med det på en gång. Men striden är inte över, vi har bara tagit paus.

– Det gäller mig själv också, jag försöker vara tydlig med att det här inte är tillräckligt. Våra medlemmar är ju smarta och läser på själva och ser vilka effekter avtalet har för dem. En majoritet ser inga förbättringar, utan snarare en försämring, då lönehöjningen inte blir retroaktivt. Men det hade kunnat bli värre, utan ett avtal och det behöver förklaras.

Vill se större satsningar

Han är djupt kritisk till arbetsgivarna och menar att de inte tar ansvar för att behålla Vårdförbundets yrkesgrupper, som är eftertraktad kompetens i hela landet.

– De hade kunnat möta upp med en rejäl lönesatsning. När siffran väldigt tydlig befinner sig strax under industrimärket väcker det frustration. Jag vill se lönelyftet nationellt för våra grupper i Sverige, som gjordes för lärarna. Det vi jobbar med är livsviktigt, det har vi lyckats få fram.

Utifrån att regionerna dras med miljardunderskott menar han att de ändå kunde ha valt att få in större satsningar på vårdpersonalens arbetsmiljö i avtalet.

– Jag vill se för förpliktelser för arbetsgivarna, som exempelvis begränsningar i antalet patienter en sjuksköterska ska ansvara för på vårdavdelning. Det måste börja kosta arbetsgivarna något att göra avkall på vår hälsa och arbetsmiljö.

Nu ser han att Vårdförbundets förtroendevalda får arbeta vidare lokalt.

– Om det brister i det centrala avtalet så kan vi nå lokala framgångar. Når vi bättre överenskommelser lokalt för att säkerställa återhämtning och vila så kommer det påverka arbetsgivarsidan centralt inför nästa års avtalsrörelse.

Vill att fler ska omfattas

Moa Gustavsson
Moa Gustavsson, specialistsjuksköterska på barnakuten på Karolinska Huddinge. Foto: Sanna Björkman.

Moa Gustavsson, specialistsjuksköterska och förtroendevald på barnakuten på Huddinge sjukhus, är också besviken i dag. Samtidigt som hon värmer matlådan under lunchrasten på jobbet berättar hon för Vårdfokus att hon hade hoppats att Vårdförbundet skulle ha fått igenom mer i det nya avtalet.

– Utifrån det jag har läst och förstått hittills så berör arbetstidsförkortningen en så pass liten del av alla som arbetar 24/7. De flesta hos oss arbetar dag, kväll och helg och många kan inte ta nattpass för att de mår fysiskt dåligt av det, säger Moa Gustavsson.

Hon tillhör själv den grupp av Vårdförbundets medlemmar som gått ned i arbetstid för att orka. Tidigare arbetade hon 20 procents natt för att få ner arbetstiden, men det fungerar inte längre med sambons schema.

– Jag har fått gå ner i lön och missar också det dubbla ob-tillägget på natten, säger hon.

Hoppas att det inte är över

Sedan blockanden startade har personalen på barnakuten fått ändra sina grundscheman många gånger för att täcka luckor vilket varit påfrestande.

– Eftersom vi arbetar med barn och inte varit uttagna i strejken har vi också fått ta ett större lass under strejken och jobbat hårdare. Vi har fått offra mycket.

Moa Gustavsson tycker ändå att Vårdförbundet fick mer gehör för sina yrkanden än i de första buden och har förståelse för att det inte gick att driva frågan om arbetstidsförkortning längre i det här läget.

– Det här var nog det bästa de kunde få. Jag hoppas att det inte är över nu, utan att det bara är en paus. Det hoppas jag verkligen.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida