Ny studie: Pandemin pressade sjuksköterskor – ”flyttades runt som pjäser”

Högre tempo och mindre att säga till om. Under pandemin ökade andelen sjuksköterskor med utmattningssymptom och stressrelaterade sjukdomar i Region Skåne med över 300 procent. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

Cicilia Nagel är specialistsjuksköterska, doktorand och lärare på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Kristianstad. Hon studerar sedan en längre tid sjuksköterskors hälsa och välbefinnande med målet att finna lösningar som gör att fler kan stanna i yrket längre.

– Det har pratats om en sjuksköterskebrist i 20 år nu. Jag är själv en av dem som fick nog av den toxiska arbetsmiljön. Det är sorgligt att så många väljer att sluta, säger hon.

Cicilia Nagel deltar i forskningsprojektet ”Sustainable workplaces for all ages”. Redan 2017 skickades en enkät ut till sjuksköterskor i Region Skåne med frågor som rörde hela livsspannet, bland annat arbetssituation, levnadsförhållanden och ekonomi. 4 692 kollegor svarade, vilket var fler än väntat. 8,1 procent uppgav då att de hade drabbats av utmattningssymptom eller andra stressrelaterade sjukdomar med anledning av sin arbetssituation.

Mer depression och ångest

2020, under pandemins andra våg, gjordes en uppföljning. Då svarade 3107 sjuksköterskor på samma frågor. Resultatet visade en stor ökning när det gällde utmattning och stress – till 26,4 procent. Fall av depression och ångest hade dessutom ökat, från 5,3 till 10,2 procent.

– I forskargruppen där jag ingår ser vi en liknande utveckling bland läkare, undersköterskor och restauranganställda. Under pandemin drogs den pressade arbetssituationen till sin spets för de här yrkesgrupperna. Det var ren tur att vi hade baslinjen från 2017 för att kunna göra en jämförelse, säger Cicilia Nagel.

I vår kommer hon att göra djupintervjuer för att ta reda på mer om orsakerna till den ökande ohälsan bland sjuksköterskor. Men redan nu kan hon se bidragande faktorer.

– Den beror bland annat på tyngre arbetsbelastning, högre tempo och brist på återhämtning mellan arbetspassen. Glädjen i det dagliga arbetet har minskat. Man får ångest av att komma till jobbet.

Flyttades runt som spelpjäser

Under pandemin uttryckte en stor andel av de som svarade på enkäten att de inte kunde påverka sin arbetssituation, vilket kan leda till en känsla av meningslöshet.

– De flyttades runt som pjäser. Blev händer, siffror eller huvuden att ”sätta in” i stället för individer.

Tidigare forskning visar att vårdkvaliteten riskerar att försämras när personal inte trivs eller själv mår dåligt, enligt Cicilia Nagel.

– Målet för oss som sjuksköterskor är ju att patienterna inte ska känna av vår stress. Under pandemin uppstod en situation där vårdpersonalen kände att den inte kunde vara ett tillräckligt stöd för patienterna, vilket blev extra kännbart när patienterna inte fick ta emot besök av anhöriga. Då ställs högre krav på vårdpersonalen.

Något som överraskade Cicilia Nagel var även det bristande stödet kollegor emellan.

– Jag hade nog trott att sämre stöd från chefen skulle bidra till ohälsa. Våra resultat visar snarare att det kollegiala stödet, som uteblev under pandemin, var ännu viktigare. Alla var lika pressade och då hade man kanske inte tid och ork för varandra.

Kortare arbetstid kan vara lösning

I sin kommande avhandling, där den aktuella studien ingår, planerar hon att presentera en ”åtgärdskatalog” som sjukvårdsorganisationer kan använda för att förbättra arbetsmiljön.

– Det kan bli sådant som förkortad arbetstid, ansvar för färre patienter och andra åtgärder som optimerar och förbättrar möjligheterna att skapa en arbetsplats där folk kan stanna längre i sin profession. Vi kommer att djupintervjua erfarna sjuksköterskor inom olika verksamheter för att ta reda på vad som är viktigast och vad som är genomförbart.

Det låter som fackliga krav. Kommer arbetstagarorganisationer att involveras i det här arbetet?

– Det hoppas jag. Det är de som kommer att kunna driva de här frågorna framåt.

Fotnot. Resultaten i Cicilia Nagels studie presenteras i den vetenskapliga artikeln Nurses’ Work-Related Mental Health in 2017 and 2020 – A Comparative Follow-Up Study before and during the COVID-19 Pandemic, som publicerats i International Journal of Environmental Research and Public Health.