– Det här är verkligen sista utvägen, säger Anna Aldeborg, Vårdförbundets huvudskyddsombud inom NU-sjukvården i Västra Götaland, som tillsammans med representanter från övriga berörda fackförbund gjorde en arbetsmiljöanmälan i slutet av 2015.

Anmälan ledde till ett hot om vite från Arbetsmiljöverket. Från och med oktober förra året måste NU-sjukvården betala 300 000 kronor för varje patient som får en sängplats i korridorer, expeditioner och behandlingsrum på medicinklinikerna på sjukhusen i Trollhättan och Uddevalla.

Nu på måndag träder andra delen av hotet i kraft, då det även blir stopp för extrasängar i patientrummens burspråk där det ska stå ett bord och en stol, om allt är som det ska.

Kraftig ökning

På tio år har de så kallade 6:6a-anmälningarna från Vårdförbundet till Arbetsmiljöverket gått från 7 till 28 per år, visar siffror som Arbetsmiljöverket tagit fram till Vårdfokus. I slutet av 2000-talet fick skyddsombuden upp ögonen för den här möjligheten i arbetsmiljölagen och sedan dess har anmälningarna fortsatt att öka.

– Egentligen ska man inte behöva gå så här långt. Arbetsgivare och fackliga representanter borde kunna sitta ner och prata och komma fram till bättre lösningar, säger Anna Aldeborg.

Hon tycker det är viktigt att inte gödsla med 6:6a-anmälningar för att behålla kraften i verktyget. Men när hon och representanter från andra berörda fackförbund utan resultat hade kämpat under många år med att få NU-sjukvården att göra något åt överbeläggningarna – som slet allt hårdare på personalen - då såg hon ingen annan utväg.

Överbeläggningar på andra avdelningar

Efter hotet om vite tog arbetsgivaren tag i att göra bättre prioriteringar på akuten och stärkte samverkan med primärvården. Varje dag sedan oktober förra året har Anna Aldeborg eller någon arbetskamrat gått en runda på berörda avdelningar och sett över situationen med överbeläggningar.

Till en början såg det bättre ut på medicinkliniken som hotet om vite gäller, men i stället ökade överbeläggningarna på andra avdelningar. I slutet av förra året började det även komma perioder med patienter i korridorer och extrautrymmen på medicinkliniken igen.

Ännu inget vite

Trots detta har NU-sjukvården hittills inte behövt betala något vite. Vid Arbetsmiljöverkets oanmälda besök i höstas var det inga överbeläggningar. Men rapporterna från Vårdförbundet och övriga fackförbund har nått Arbetsmiljöverket och fler oanmälda besök kommer att göras i år, berättar inspektören Monica Engström.

Monica Engström sitter mitt i den strida ström av 6:6a-anmälningar som forsar in på Arbetsmiljöverket. Anmälningarna är ett tecken på dålig arbetsmiljö i vården, men också på dålig samverkan.

– Som myndighet kan vi konstatera att ganska många 6:6a-framställningar bottnar i att det svajjar i arbetsmiljöarbetet och i samverkan. Tyvärr pratar arbetsgivare och skyddsombud förbi varandra och det blir missförstånd, säger hon.

Finns andra lösningar

Monica Engström håller med Anna Aldeborg om att fler problem med arbetsmiljön i vården borde kunna lösas genom bättre samtal mellan fack och arbetsgivare, i stället för med hot om vite. Hon ser flera möjliga förklaringar till de ökande antalet anmälningar, som att politiska beslut kan fattas utan förankring i verkligheten och att förändringar som påverkar arbetsmiljön införs för snabbt, utan tillräcklig samverkan med fackförbunden.

Färre besök från Arbetsmiljöverket

En annan möjlig orsak som hon tar upp är Arbetsmiljöverkets minskade resurser som gjort att den granskande myndigheten inte kan vara ute på lika många arbetsplatsbesök och därför inte upptäcker problemen i tid.

Oftast leder 6:6a anmälningarna till förändring, enligt Monica Engström.

– Vi får in många anmälningar, men det är sällan vi får upprepade från ett och samma arbetsställe. De flesta arbetsgivarrepresentanter vi möter är medvetna om problemen.

Skriv alltid upp avvikelser

Vid de tillfällen då Arbetsmiljöverket upptäcker att inget blir bättre, trots hot om vite, händer det att myndighetens högsta ledning på lokal nivå tar ett möte med de högsta tjänstemännen och ibland också politikerna i den region eller det landsting som beslutet gäller, berättar Monica Engström.

Hon vill skicka med ett viktigt budskap till alla som jobbar i vården, att alltid skriva ner tillbud som sker på arbetsplatsen. Medarbetarnas egna anteckningar är ofta det enda som finns som bevis när en fråga lyfts till Arbetsmiljöverket. Om det då går att visa på upprepade problem, hur ofta de inträffar och i vilka situationer, då är det mycket lättare att komma vidare och få till en förbättring av arbetsmiljön.

Och det är arbetsmiljöproblem för de anställda, inte hot mot patientsäkerheten, som ska skrivas ner om det ska fungera som grund till en arbetsmiljöanmälan.

– Jag vill särskilt uppmana till att också göra avvikelser som har med känslor och upplevelser att göra, det som händer inom dig. Stress och oro är också viktigt. När en person börjar ta med sig jobbet hem i tankarna, då är det också en avvikelse, säger Monica Engström.

Personalbrist och stress

Vilka problem tar de flesta arbetsmiljöanmälningarna från vården upp?
– Det allra flesta rör stress och hög arbetsbelastning, som bottnar i att man inte har tillräckligt med personal och högt patienttryck.

År 2010-2011 gjorde Arbetsmiljöverket senast en nationell tillsyn av vården och granskade överbeläggningar.

– Det är några år sedan nu, det vore kanske inte fel att göra något liknande igen, säger Monica Engström.

Anmälningarna som anges ovan rör fall där Vårdförbundet är initiativtagare till anmälan. Vissa tvärfackliga anmälningar, där exempelvis Kommunal står som initiativtagare men även Vårdförbundet är inkopplade, är inte med i den här sammanställningen.