Tre svenska sjukhus i stor studie om magnetmodellen: ”Början på resan”

De senaste fyra åren har 60 sjukhus prövat att arbeta enligt den amerikanska magnetmodellen – för att kunna dra till sig och behålla sjuksköterskor. Bland dessa märks tre svenska sjukhus, som vill fortsätta arbetssättet, men inte är redo att söka certifiering.

Magnetmodellen skapades i USA just för att ha dragningskraft på sjuksköterskor. Genom att studera varför vissa sjukhus lyckades locka till sig och behålla sjuksköterskor fann man nya arbetssätt. Så skapades de fem magneterna: excellens i omvårdnaden, gott ledarskap, utvecklingsmöjligheter, kunskap och innovation, samt mätbara resultat.

Magnetstämpeln lockar många sjukhusledningar – också för att ett krav är att mäta och kunna visa goda vårdresultat och nöjda patienter. Ändå har den amerikanska modellen inte fått fäste i Europa. För att undersöka hur den kan införas i det europeiska vårdsammanhanget startades för fyra år sedan den stora Magnet4Europe-studien, som Vårdfokus tidigare rapporterat om.

I studien ingår 60 sjukhus, varav tre svenska; Akademiska i Uppsala, Skånes universitetssjukhus och Södertälje sjukhus.

David Sparv är chefssjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus. Där liksom vid övriga sjukhus i studien började de med en gap-analys. Den är ett sätt att undersöka hur väl sjukhuset lever upp till kraven i magnetmodellen och välja vilka områden man vill och behöver förbättra.

Har ni blivit mer magnetiska vad gäller sjuksköterskor?

– Vi kan se i mätningar och intervjuer, vid de enheter som arbetar mer strukturerat enligt magnetmodellen, att de upplever mer delaktighet, närmare beslutsvägar och mer möjlighet att påverka. Sedan är det för tidigt att säga om vi blivit mer magnetiska, men det är vår förhoppning, säger David Sparv.

I somras avslutades Magnet4Europe, även om vissa sjukhus fortsätter med inriktningen till viss del. Resultaten analyseras nu och studier planeras publiceras i höst. Studien leds av den välkända amerikanska omvårdnadsprofessorn Linda Aiken. Hennes forskningsgrupp startade och har följt magnetsjukhusens utveckling i flera decennier.

På en konferens för de deltagande sjukhusen i våras berättade Linda Aiken att resultaten tyder på att arbetsmiljö, patientsäkerhet och vårdkvalitet har förbättrats. Det övergripande syftet med Magnet4Europe-studien är att stärka den mentala hälsan och välbefinnandet för sjuksköterskor genom att förbättra arbetsmiljön. För sjuksköterskor hoppades forskarna också kunna se en minskning av utbrändhet, missnöje, otillfredsställelse och planer på att säga upp sig.

Två certifierade sjukhus i Europa

I Sverige har forskare vid Karolinska Institutet ansvarat för delstudier om hur det gått att införa magnetmodellen i Europa.

– Den har gått bra och dåligt. Vi har undersökt vilka faktorer som hjälper till i processen och vilka som hindrar. Lite allmänt så tyckte sjukhusen att det var viktigt att ha ett magnetsjukhus i USA som partner, och att vara en grupp sjukhus som kan diskutera den europeiska och skandinaviska kontexten, säger Rikard Lindqvist, forskningsledare för Magnet4Europe i Sverige.

I Europa finns för tillfället bara två certifierade magnetsjukhus. Ett i Nottingham i Storbritannien och så fick Helsingfors sin eftertraktade stämpel i våras efter tio års strävande. En annan förhoppning med studien har varit att se om processen mot få en magnetcertifiering kan gå snabbare.

– Projektet ses som början på resan. Få sjukhus känner sig redo att söka ackreditering, men i Tyskland verkar flera sjukhus fortsätta mot att bli magnetsjukhus, säger Rikard Lindqvist.

Vissa inkluderar läkare och undersköterskor

Vissa sjukhus i studien, även i Sverige, har utökat deltagargruppen och inkluderat andra professioner som undersköterskor och läkare.

– Det har diskuterats mycket. Grundidén är att om arbetsmiljön blir bättre för den största gruppen på sjukhus, sjuksköterskorna, så blir den bättre för alla, säger Rikard Lindqvist.

Tre enkäter till deltagarna har gjorts under studieåren. Där undersöks parametrar som utbrändhet, arbetsmiljö ur ett brett perspektiv, med frågor som exempelvis om hur arbetet upplevs, om det finns chans att diskutera arbetet och utmaningar i omvårdnaden på arbetsplatsen.

En av de fem magneterna innebär att satsa på ledarskapet i omvårdnad på alla vårdnivåer. På ett av de andra sjukhusen som ingått i studien, Akademiska sjukhuset i Uppsala, är Marie Sjödin chefssjuksköterska. Liksom David Sparv ingår hon från i år i sjukhusledningen.

– Vi inför omvårdnadsledare på våra sex områden och ska bilda ett omvårdnadsråd på sjukhuset. Två projekt i linje med magnetmodellen pågår fortfarande. Det ena heter akademiskt ledarskap för omvårdnad och det andra chefskap för excellent omvårdnad med fokus på patientsäkerhet, säger Marie Sjödin.

Ska ni satsa på att bli ett certifierat magnetsjukhus?

– Nej, vi gick in i studien för att lära oss mer om modellen, dess forskning och kunna jobba vidare hemmavid. Vården behöver kunna attrahera och behålla sina medarbetare. Magnetstudien är en del av hur vi jobbar långsiktigt strategiskt med sjuksköterskors och omvårdnadens utveckling och forskning. Det känns jätteroligt att vi har kommit en bit på väg.

Det är ofta kris med sjuksköterskebemanningen på Akademiska. Märker ni någon skillnad efter ert magnetarbete?

– Det har varit sommar och en konflikt. Regionerna håller också på att fasa ut hyrsjuksköterskor. Det är tufft läge. Svårigheterna att rekrytera sjuksköterskor har kommit successivt under många år. Det är viktigt att vi i sjukvården arbetar med sådana här metoder för att förbättra arbetsmiljön, bygga strukturer och hållbarhet.

Skånes universitetssjukhus har valt att ha magnetmodellen som omvårdnadsmodell vid 18 av sjukhusets enheter, där de nu fortsätter att arbete utifrån den.

Sjukhuset mäter klassiska omvårdnadsparametrar som trycksår, fall och komplikationer vid infarter.  De följer också om patienterna upplever att de fått var delaktiga i vården, arbetsmiljö och ledarskap.

Hur är det hos er – satsar ni på att bli magnetcertifierade?

– Det har vi inte tagit ställning till. Vi tror på de principerna och det finns stark evidens för modellen. Målet var att lära oss och utvecklas i modellen. I höst kommer vår rapport och då kan vi ha en diskussion om hur vi går vidare. Vi är försiktigt nyfikna på certifiering, säger David Sparv.