Utbrändhet minskar när europeiska sjukhus satsar på att bli magnetiska

Bättre bemanning och färre med utbrändhet eller funderingar på att säga upp sig. Det ser forskningsgiganten Linda Aiken i de första resultaten av den stora magnetstudien i Europa. En svensk forskare vill se uppföljningar.

Den amerikanska professorn Linda Aiken föreläser för fullsatt hus under Internationella sjuksköterskekongressen, ICN, i Helsingfors. Det har hon gjort många gånger förr. Hennes forskargrupp har följt magnetmodellens utveckling 40 år i USA och vill sprida resultaten över världen.

– Vi vet att modellen fungerar, för vi har så många studier. När sjuksköterskorna får ”empowerment”, blir stärkta och deltar i beslutsfattande på sjukhusens alla nivåer och arbetar evidensbaserat så stannar de kvar i större utsträckning.

Första resultaten i Magnet-studien

Nu har den amerikanska vinnarmodellen tagit sig till Europa via den stora studien Magnet4Europe som EU finansierar. Huvudsyftet är att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö och psykiska hälsa.

Linda Aiken presenterar de första resultaten. I studien genomförs en intervention på 65 sjukhus där arbetssätt, organisation och kultur förändras.

– Vi ser att för varje 10-procents andel som är genomfört märks en signifikant minskning av sjuksköterskors utbrändhet och avsikt att sluta på jobbet. Dessutom förbättrades sömnen och den fysiska hälsan, och oro och depression, säger Linda Aiken. 

I USA är en tiondel av alla sjukhus magnetsjukhus. Modellen började utvecklas redan på 1980-talet. Forskarna undersökte varför vissa sjukhus hade större dragningskraft på kåren än andra.

De kom fram till fem så kallade magneter, som handlar om att sjuksköterskor ska vara med och dela sjukhusets ledarskap, arbeta evidensbaserat, ges möjlighet till utbildning och att forska och att mäta vårdresultat.

Parametrar för arbetsmiljö bättre

I de europeiska sjukhus som deltagit i studien kan forskarna se att sjuksköterskebemanningen blev högre, att parametrar för sjuksköterskors och läkares arbetsmiljö blev bättre och även patientsäkerheten, enligt Linda Aiken.

Från svensk sida har Akademiska i Uppsala, Skånes universitetssjukhus, Södertälje sjukhus och Kalmar länssjukhus deltagit. Studien har letts från Karolinska Institutet där forskaren Lisa Smeds Alenius varit projektkoordinator.

Ökar sjuksköterskors inflytande

Lisa Smeds Alenius förklarar att sjukhusen gjort stora förändringar och nu i de flesta fall fortsätter det arbetet.

– Vi behöver fortsätta att följa detta för att se att uppgången inte var tillfällig. Många sjukhus har arbetat mycket med att öka sjuksköterskors inflytande över hur vården ska organiseras och hur aspekter av omvårdnad ska mätas.

Omvårdnadsresultaten för patienterna, som exempelvis minskning av trycksår eller fall, är inte analyserade än för Sverige.

– Vi har personalens bedömning av omvårdnadskvalitet. Där uppfattar jag en försiktig förbättring. Men den enkätmätning som gjordes när studien startade sammanföll med covidpandemin. Så det är svårt att veta om de första värdena speglas av en pressad vårdsituation.

Tydligare mandat med omvårdnadsråd

Många av sjukhusen har skapat omvårdnadsråd.

– Det är ett sätt som gör sjuksköterskornas röst och mandat tydligare. De kan lyfta problem och förslag från avdelningen uppåt på sjukhuset. Magnetmodellen erbjuder en struktur och systematik för mycket av det arbete som redan utförs.

Lisa Smeds Alenius berättar att de europeiska länderna ibland har stött på problem med att införa den amerikanska modellen rakt av: Tyskland har inte högskoleutbildning för sjuksköterskor, i England saknades viss statistik och svenska sjuksköterskor hade – faktiskt – redan rättigheter till inflytande genom facket och lagstiftning.

Men framför allt behövde många amerikanska begrepp och strukturer omsättas till europeiska sammanhang.

Lisa Smeds Alenius uppfattning är att några av sjukhusen i Tyskland satsar på att bli ackrediterade magnetsjukhus och att intresse även finns i Sverige.