Vårdförbundet: ”Bra med satsning på specialistsjuksköterskor i kommunerna”

Specialistutbildningar, magnetmodellen och vfu-platser. I det nya förslaget till regeringen om stärkt medicinsk kompetens i kommunernas vård lyfts satsningar på sjuksköterskorna fram. Men en viktig fråga passades vidare. Synd, när chansen fanns, tycker Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Nu har regeringen fått ta emot utredningen om stärkt medicinsk kompetens i den kommunala hälso- och sjukvården. I den märks flera satsningar på sjuksköterskor, exempelvis medel till utbildning av fler specialistsjuksköterskor.

Utredaren Mikael Ohrling föreslår att det ska vara tillåtet för en kommun att anställa läkare för patientnära kliniskt arbete, vilket var en viktig del av uppdraget att undersöka. Men han bedömer att det även i fortsättning kommer att vara sjuksköterskor som står för huvuddelen av de medicinska bedömningarna i kommunernas hälso- och sjukvård.

För att kunna hålla en hög patientsäkerhet i kommunerna menar utredaren att det är mycket angeläget att höja kompetensen på sjuksköterskorna.

Testa magnetmodellen i kommunerna

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro tycker att sjuksköterskornas stora betydelse inom kommunernas vård syns tydligt i utredningen, vilket även exempelvis Coronakommissionen slog fast.

– Vi är mycket positiva till förslagen som gör det mer attraktivt att arbeta inom kommunerna för sjuksköterskor, som att testa Magnetmodellen. Forskning visar att det gör det lättare att locka och behålla sjuksköterskor om man arbetar utifrån den med omvårdnadskunnig ledning, god bemanning och teamarbete, säger Sineva Ribeiro.

Magnetmodellen kommer från USA och används mest på sjukhus hittills. Den bygger på fem ”magneter” som alla handlar om att sjuksköterskornas roll, kompetens och ledarskap blir tydligt och prioriteras. Vårdfokus besökte i somras ett finskt sjukhus som lyckats bli ackrediterade, som det tredje i Europa.

I Sverige har flera sjukhus de senaste åren deltagit i en stor studie för att undersöka hur modellen kan införas i Sverige och hur arbetsmiljön kan göras bättre för sjuksköterskor.

Nu riktar utredaren ögonen på ett forskningsprojekt som redan pågår i Sundsvalls kommun och vill att liknande försök startas i fler kommuner.

Utredaren vill också se att medel satsas så att fler sjuksköterskor får möjligheten att utbilda sig till specialistsjuksköterskor sig. I dag får många fortfarande finansiera sina studier själva, arbetsgivarna har svårt att bevilja studieledighet då de har bemanningsbrist. Det blir en ond cirkel så att universiteten på vissa utbildningar inte kan fylla sina platser.

Satsning på specialistsjuksköterskor

– Vårdförbundet har länge arbetat för akademisk specialisttjänstgöring, AST, där lön och kollektivavtal ingår. Vi hoppas nu att nya pengar ska kunna leda till större specialistsatsningar görs i kommunerna. Det kan också behöva utvecklas nya former av reglerade specialistutbildningar, exempelvis för kroniskt sjuka människor, säger Sineva Ribeiro.

Vårdfokus har i år i en granskning kunnat visa att majoriteten av sjuksköterskorna vill specialistutbilda sig. För att ta steget var det viktigast ”att få full lön under studietiden”. Näst viktigast är att vidareutbildningen ska resultera i högre.

Både i utbildningen till sjuksköterska och specialistsjuksköterska är bristen på vfu-platser en stor bromskloss. Det finns ett aktuellt förslag från en tidigare utredning om att staten ska ta ett större ansvar för organisering och finansiering av vfu:n nationellt.

Avtalet skulle ersätta de lokala vfu-överenskommelser som nu finns mellan lärosäten.

– Det är rätt väg att gå. Det kan öka fokus för vfu i kommunerna, som står för drygt en tredjedel av svensk vård. Många av dagens distriktssköterskor går snart i pension. Vi står också bakom satsningen på ledarskapsutbildning, den behövs för att leda komplex vård i omställningen mot en nära vård.

Avancerade specialistsjuksköterskor

Däremot hade Sineva Ribeiro helst sett att utredaren tagit chansen att gå vidare med rollen som avancerad specialistsjuksköterska.

– Jag var lite besviken att frågan förs över i en annan pågående utredning om behörighet. Utredaren hade redan nu kunnat ta steget så att rollen infördes snabbare. Vi ligger långt efter en rad länder. I Europa driver stora länder frågan om att få rollen reglerad. Det är nu vi kan bestämma nationellt hur vi vill utforma den, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening arbetar tillsammans för att rollen ska utveckla och införa rollen.

Sineva Ribeiro förklarar med ett exempel på hur rollen kan förbättra: Med den avancerade specialistsjuksköterskans höga kompetens inom både omvårdnad och medicin skulle äldre och kroniskt sjuka patienter inte behöva skickas in till akuten, utan bedömas i första skedet av den avancerade specialistsjuksköterskan.

Birgitta Ljungbecks årsaktuella avhandling visar hur rollen som avancerad specialistsjuksköterska i nära vård skulle kunna genomföras och regleras. I Sverige finns redan flera sjuksköterskor som med hjälp av arbetsgivare och universitet är kliniskt verksamma i rollen.