HÖK22

Vårdförbundet säger upp HÖK19

Vårdförbundet säger upp HÖK19
Sineva Ribeiro ser fram emot en avtalsrörelse som kommer att handla om allt från arbetsskor till hälsosamma arbetstider. Foto: Jenny Kallin

Nu vill Vårdförbundet ha ett nytt avtal som kan bidra till att medlemmarna orkar jobba kvar i vården – på ett patientsäkert sätt och utan att själva bli sjuka. ”Vi ser en situation i hälso- och sjukvården som är ohållbar”, säger förbundsordförande Sineva Ribeiro.

27 december 2021

Under coronapandemin har rapporterna avlöst varandra om hur vårdens hjältar pressas till det yttersta. Problem som fanns redan innan pandemin på sjukhusen, i primärvården och i kommunerna har blottlagts och blivit uppenbara för fler.

Coronakommissionen, nyhetsartiklar, forskning och tillsynsmyndigheternas granskningar. Alla berättelser från sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor om bristande förutsättningar och den stress som följer av att inte kunna ge en patientsäker vård. Brist på återhämtning, familjer som blir lidande, galna arbetstider, ryggar och fötter som gör ont.

Det är den här verkligheten som Vårdförbundets styrelse tar avstamp i när de i dag säger upp avtalet HÖK19 och lämnar in ett nytt yrkande till Sveriges kommuner och regioner, SKR, och de kommunala bolagens arbetsgivarorganisation Sobona, berättar Sineva Ribeiro.

– Vi säger upp HÖK19, absolut gör vi det. Det handlar om att vi ser en situation i hälso- och sjukvården som är ohållbar för våra medlemmar.

Mer fokus på arbetsmiljö

Till skillnad från HÖK19, som hade ett starkt fokus på lön, så vill Vårdförbundet ha en HÖK22 som i större utsträckning bidrar till att lösa de arbetsmiljöproblem som finns i vården.

– Vi kommer med ett yrkande för ett jämställt och hållbart yrkesliv. Det handlar framför allt om arbetstid, övertid och den arbetsmiljö som våra medlemmar just nu finns i och som de blir sjuka av, säger Sineva Ribeiro.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Bland yrkandena finns bland annat ett krav på att arbetsgivare inte ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid utan att först förhandla med facket och teckna ett lokalt kollektivavtal. Så ser det inte ut i dag. Den skenande övertiden är något annat som Vårdförbundet vill försöka göra något åt. Här handlar yrkandet om att arbetsgivare ska redovisa alla medarbetares övertid på individnivå vid samverkan med facket, en gång per kvartal.

– Vi yrkar också på fasta individuella scheman för Vårdförbundets medlemmar. För att öka förutsägbarheten och kontinuiteten för teamet, men även för att skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning, säger Sineva Ribeiro.

Normalt arbetspass på åtta timmar

Hon anser att underbemanning och övertid i dag göms i önskescheman, att det behöver bli tydligare hur behoven faktiskt ser ut. Vårdförbundet vill även ha en överenskommelse om att ett normalt arbetspass ska vara åtta timmar och aldrig överstiga tio timmar.

– Vi ser efter krislägesavtalet att arbetsgivaren försöker få till de där tolv-timmarspassen för att lösa kompetensbristen, exempelvis senast nu vid julen. Så vill vi inte ha det, det är alldeles för ohälsosamt.

Vårdförbundets yrkanden i fyra rubriker

  1. Ett hållbart yrkesliv med en arbetsmiljö som möjliggör heltidsarbete och inte leder till ohälsa.
  2. Att fortsätta arbeta för jämställda livslöner.
  3. Utrymme för fortbildning, kompetensutveckling och karriär.
  4. Chefers förutsättningar för ansvar för bemanning, arbetsmiljö och patientsäkerhet.

En annan fråga som Vårdförbundet vill förhandla med SKR och Sobona om är att alla arbetsgivare ska erbjuda hälsoundersökningar till dem som jobbar natt. Här finns också krav på slopat karensavdrag och att Vårdförbundets medlemmar ska garanteras fyra veckors sammanhängande semester under juni till augusti.

– För mig handlar dessa frågor om jämställdhet. Vården är en kvinnodominerad sektor, 90 procent av våra medlemmar är kvinnor. De ska få sin sammanhängande semester på sommaren, precis som alla andra på arbetsmarknaden, säger Sineva Ribeiro.

Arbetsskor till alla

I det omfattande yrkandet som lämnas till SKR och Sobona i dag, lyfts också den omdiskuterade frågan om skor på jobbet, som Vårdförbundet vill att arbetsgivarna ska stå för. Yrkandets specificerar att det ska vara arbetsskor anpassade efter individens behov.

Det är stort fokus på arbetsmiljö och att jobba hållbart, men här finns också yrkanden om kompetensutveckling och lön – en fortsättning på HÖK19:s skrivningar om att erfarenhet, kunskap och kompetens ska löna sig.

– Vi vill se en fortsatt god löneutveckling för barnmorskor, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och även chefer. Och fortsätta prioriteringen av särskilt yrkesskickliga, öka lönespridningen och ge möjlighet till lönekarriär i yrket, säger Sineva Ribeiro.

Fortsatt fokus på särskilt yrkesskickliga

Inför HÖK19 yrkade Vårdförbundet på att särskilt yrkesskickliga skulle höja sina löner med 10 000 kronor under tre år. När arbetsgivarsidan inte gick med på att ha några siffror i avtalet behöll ändå Vårdförbundet 10 000-kronors-lyftet som en målsättning. Trots att få nått det här målet och de flesta som bedömts som särskilt yrkesskickliga bara verkar ha kommit ungefär halvvägs ser Sineva Ribeiro positivt på att förbundet satte ett högt mål. Hon tror att det har satt press på arbetsgivarna att åstadkomma förändring, trots allt.

– Vi har några få medlemmar, och jag håller med om att de är alldeles för få, som fått 10 000 mer under de här tre åren. Men vi ser en ökad lönespridning och arbetsgivare som insett behovet av att satsa på att få behålla erfarenhet och kompetens. Det vill vi fortsätta jobba med, säger Sineva Ribeiro.

10 000-kronors-frågan

Hur många har bedömts som särskilt yrkesskickliga under avtalsperioden med HÖK19 och hur stora löneökningar har de fått? I dag finns inget säker svar på detta. Siffrorna har inte registrerats av alla arbetsgivare och ingår inte i den partsgemensamma lönestatistiken. Däremot visar Vårdförbundets årliga löneenkäter, där medlemmar själva svarar på frågor om sin lön, att 22-23 procent verkar ha bedömts som särskilt yrkesskickliga. Vårdförbundets mål var 25 procent. Enligt svaren i enkäten landar tre års genomsnittliga löneökningar för särskilt yrkesskickliga på cirka 5 000 kronor, alltså häften av Vårdförbundets målsättning: Ett lyft på 10 000 kronor under tre år.

Men för att komma längre behövs partsgemensamma arbeten kring metoder och tillämpningen av avtalet, enligt Vårdförbundet. En del av yrkandet som gäller löner inför HÖK22 lyfter behovet av att mer noggrant kunna följa upp hur arbetsgivarna sätter lön. Exempelvis genom att titta på ålder för att se att de som bedöms som särskilt yrkesskickliga verkligen är dem med störst och längst erfarenhet i yrket.

– Vi ser att vi har några arbetsgivare lokalt som tycker att du kan vara särskilt yrkesskicklig med tre år i yrket, bara för att du är den som arbetat längst i verksamheten. Men det är inte tanken, säger Sineva Ribeiro.

Specialistutbildning ska ge högre lön

När det gäller kompetensutveckling yrkar Vårdförbundet på att garanterad fortbildning – minst 30 minuter i veckan, 10 dagar om året – förs in i avtalet. Förbundet vill också att AST, akademisk specialisttjänstgöring, blir en etablerad utbildningsform i hela landet genom en trepartslösning mellan parterna och regeringen. Enligt yrkandet ska de som specialistutbildar sig inte vara bundna till att arbeta kvar hos en specifik arbetsgivare. Specialisterna ska utbildas för hela landet och enligt kollektivavtalet vara garanterade löneökning efter genomförd utbildning.

Sist men inte minst berättar Sineva Ribeiro om Vårdförbundets yrkanden som gäller chefer. Det handlar om chefernas förutsättningar för att kunna att ta ansvar för bemanning, arbetsmiljö och patientsäkerhet.

Här finns yrkanden om att en chef ska ha ansvar för max 10-25 medarbetare beroende på verksamhet och ett partsgemensamt arbete om hållbart ledarskap.

– Vi ser att våra chefer jobbar och sliter hårt, men utan förutsättningar att kunna utveckla verksamheten. De får syssla med ren kompetensförsörjning, även där utan rätt förutsättningar. Chefernas möjlighet att kunna bemanna och organisera är enormt betydelsefull för en hållbar arbetsmiljö och en hög patientsäkerhet, säger Sineva Ribeiro.

Avtalsförhandlingar nästa år

Vad som händer nu är att SKR och Sobona kommer att ge ett svar på Vårdförbundets yrkanden. Sedan drar förhandlingar i gång. Förhoppningen är att ett nytt avtal ska finnas på plats när HÖK19 går ut den sista mars 2022.

Sineva Ribeiro berättar att hon ser fram emot avtalsförhandlingarna, att frågorna som Vårdförbundet lyfter i yrkandena känns relevanta och viktiga. Inte bara för medlemmarna utan för hela samhället. Pandemin har satt vården högt på agendan. Arbetsgivarna är medvetna om de problem som finns, säger hon.

– Medlemmarna har skrikit ett bra tag nu om att de sliter ut sig, att de har scheman som gör att de inte kan leva ett normalt liv. Förutsättningarna för att ge en god och säker patientvård – utan att själv bli sjuk – finns inte i dag. Jag tycker att de yrkanden som vi lyfter är frågor som arbetsgivarsidan borde vilja sätta sig ner och lösa tillsammans med oss. 

Om du skulle sammanfatta 2021 i ett ord eller en mening, vad säger du då?

– Ja med tanke på pandemin, att hjältarna också till slut måste tas om hand, säger Sineva Ribeiro.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida