Klassikern: Grejen med peangen
Peanger finns i en mängd storlekar och utformningar - trubbiga, spetsiga, raka eller olika mycket böjda. Vårdfokus berättar historien om ett klassiskt verktyg.
Kan spärras Peangen är ett sax- och pincettliknande instrument med en låsanordning som gör att den kan spärras i hopklämt läge. Den används av sjuksköterskor inom olika områden, inte minst inom operationsverksamhet. Hur många peanger operationssjuksköterskan dukar upp beror på vilket ingrepp som ska göras – allt från några enstaka till ett tjugotal eller fler.
Utvecklades på 1800-talet Ordet peang kommer från den franske kirurgen Jules-Émile Péan (1830–1898) som utvecklade instrumentet utifrån att man saknade bra metoder för hemostas. Det är bara i Sverige som det franska namnet används. I andra länder heter peang till exempel clamp och hemostatic forceps.
Används i flera yrken Barnmorskor använder peanger när navelsträngen ska klippas. Det kallas att klampa när blodflödet stängs av med hjälp av en eller två peanger. Barnmorskor kan också använda peang vid suturering. Andra tillfällen då peang används är när en p-stav eller en spiral ska tas bort.
Har svaga punkter Det är viktigt att kontrollera att peangen inte är skadad, att käftarna stänger tätt mot varandra, inte biter i kors och att det räfflade mönstret är intakt. Svaga punkter är boxlåsen, en spricka kan vid användning leda till att peangen lossnar, vilket förstås kan få allvarliga konsekvenser.
Lyfter och drar Peangen är förmodligen det mest använda kirurgiska instrumentet och används till att skapa hemostas samt för att lyfta, hålla eller dra i olika organ och vävnader. Ofta används peang för att klampa och ligera (knyta till) kärl under en operation. Då sätts peanger på var sida om ett kärl som ska delas. Sedan klipper man mellan peangerna och knyter båda ändar med suturtråd för att kärlpiporna inte ska börja blöda.
Många skepnader Peanger finns i en mängd storlekar och utformningar beroende på vad de ska användas till. De kan vara trubbiga, spetsiga, raka eller olika mycket böjda. Vissa har klor längst ut i spetsen. Några vanliga peanger är Moskito, Crile, Ochsner, Rochester-Pean, Heiss, Halstead, Bengolea, Dandy, Adson, Kelly samt Crafoord, som fått sitt namn efter den svenske läkaren och pionjären inom thoraxkirurgi, Clarence Crafoord.
Lätt låsning
Försvenskad fransos

Klampar navelsträngen

Käftarna ska stänga tätt
Mest använt i kirurgin
Kärt barn…

Källor: Sandra Kollberg/Riksföreningen för operationssjukvård, Tidningen Uppdukat, Åsa Mörner, Stille produktkatalog, Wikipedia.