Jonatan Westin: Den jobbiga utlänningen är vår tids sveda-värk-och-bränn-kärring
Misstron mot min mammas smärta påminner om den bristfälliga vård många med utländsk bakgrund får. I dag kan vi prata om ojämställdhet, men rasismen är svårare att ta i. Låt SVBK eka som en historisk påminnelse, skriver Vårdfokus reporter Jonatan Westin.
Jag minns knappt tiden innan smärtan blev ett med mamma. Den är som en manifestation av all uppoffring hon gjort i livet. Problemen började när hon tog ett fysiskt krävande jobb. Tanken var att dryga ut familjekassan och att slippa sitta hemma ensam. Hon hade utbildat sig till laboratorieassistent, men efter att ha tagit hand om oss barn i många år var yrket ett passerat kapitel.
Alla besök i vården slutade med förminskande uppmaningar. Bit ihop, prova att motionera. Mamma kan ha varit en av alla som fick SVBK skrivet i sin journal. Det stod för sveda-, värk- och brännkärring och användes om kvinnor som sökte vård för diffus smärta.
Senare i en ny stad kom läkare fram till att det kunde röra sig om fibromyalgi. Det blev till en början bara en halv upprättelse. Alla år av misstro gjorde att mamma och många andra uppfattade det som en hittepådiagnos, en eftergift. Sent omsider har forskningen bekräftat att hennes smärta är verklig.
Långt in i modern tid har kvinnor varit uteslutna från mycket av medicinsk forskning. Det har lett till att vården pekar på skillnader som inte finns och missar sådant som faktiskt skiljer sig åt. Kvinnors symtom på hjärtinfarkt sägs vara atypiska. Men de är typiska, bara inte för män.
Mamma kan ha varit en av alla som fick SVBK skrivet i sin journal. Det stod för sveda-, värk- och brännkärring och användes om kvinnor som sökte vård för diffus smärta.
För några år sedan kom en rapport från SKR som visar att kvinnor underbehandlas vid stroke, diabetes och hjärtsjukdom. Män får dyrare läkemedel och rullstolar. Män opereras tidigare för gråstarr eftersom det finns en risk att de fortsätter jaga älg och köra bil trots dålig syn. ”Kvinnor uppfattas inte i samma utsträckning fortsätta köra bil när synen försämras”, står det i rapporten.
Exkluderingen ur medicinsk forskning har sagts bero på att kvinnors hormoner ställer till svårigheter, eller att man velat skydda från fertilitets- och fosterskador.
Sanningen är att det alltid gjorts skillnad på män och kvinnor, därefter har vetenskapen sökt ett svar på varför det är rationellt. I tusentals år har symtom som anses typiskt kvinnliga kopplats till livmodern. Efter hand formades det till mentalsjukdomen hysteri.
Myter från 1800-talets vetenskapliga rasism florerar fortfarande. Det är relativt vanligt att vårdpersonal pratar nedsättande om patienter med utländsk bakgrund.
I modern tid har kvinnor pekats ut som dåliga bilförare och kartblinda eftersom de har sämre spatial förmåga. Forskning visar förvisso att det stämmer på gruppnivå. Men skillnaderna i spatial förmåga inom gruppen män är större än skillnaden mellan män och kvinnor. Forskningen säger alltså ingenting om hur det är ställt med enskilda individer, men den kan ändå användas av män som ett argument.
Liknande exempel har framkommit i Vårdfokus granskning av rasism i den svenska sjukvården. Det handlar om en omfattande struktur som slår mot både vårdpersonal och patienter som är rasifierade. Myter från 1800-talets vetenskapliga rasism florerar fortfarande. Det är relativt vanligt att vårdpersonal pratar nedsättande om patienter med utländsk bakgrund. De uppfattas som svåra, jobbiga och överdrivna i sina symtom. Det finns studier som pekar på att det är svårare för minoritetsvårdtagare att komma fram i vården och att de får sämre behandling.
Personer med utländsk bakgrund har generellt lägre inkomst, mer slitsamma jobb, sämre boendemiljö och sämre grundhälsa. Det borde vara ett skäl att ge särskilt omtänksam och noggrann vård, inte tvärtom.
Den jobbiga utlänningen är vår tids sveda-, värk- och brännkärring. Det enda sättet att ändra på det är att vårdpersonal blir uppmärksam på och öppet diskuterar kognitiv bias. Bussarong och läkarrock skyddar inte mot fördomar.
Använd SVBK som ett mantra för att undvika historiska felsteg. Men låt förkortningen få en ny betydelse: Skärpt Vaksamhet på Bias och Känslor.
/Jonatan Westin, reporter på Vårdfokus