HÖK24

Så förbereder de sig för upptrappningen: ”Att strejka innebär inte att sluta jobba”

Så förbereder de sig för upptrappningen: ”Att strejka innebär inte att sluta jobba”
De förtroendevalda sjuksköterskorna Nadina Besirevic på akuten i Linköping och Gustaf Ahlqvist på Sahlgrenska anser att kampviljan på arbetsplatserna är stor. Foto: Privat och Branka Djukanovic Svensson

Förvåning och förvirring. Men också hejarop och kampvilja. Veckans varsel om strejk togs emot med blandade känslor på universitetssjukhusen i Linköping, Umeå och Göteborg. ”Nu krävs politiska beslut för att en vårdkostym i storlek small ska anpassas till ett vårdbehov i storlek XXL”, säger Ulrika Johansson, biomedicinsk analytiker och förtroendevald på Norrlands universitetssjukhus.

På onsdagen agerade både Vårdförbundet och Sveriges kommuner och regioner, SKR, i den pågående konflikten.

SKR sade upp förhandlingsordningsavtalet som reglerar hur medling ska ske mellan parterna om förhandlingar kör fast. Detta innebar att ”tvångsmedling”, som nyligen skett mellan Vårdförbundet och Sobona, i dagsläget inte är möjlig. Efter uppsägningstiden om sex månader kan det däremot bli aktuellt.

Jeanette Hedberg, SKR. Foto: Hans Alm.

– Vi vill snarast gå in i förhandling med stöd av medlarna. Ingen tjänar på att konflikten fortsätter, säger SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg till Vårdfokus.

Vårdförbundet kontrar med en debattartikel i Aftonbladet, där kravet på förkortad arbetsvecka med 75 minuter upprepas. Förbundsordförande Sineva Ribeiro skriver att SKR sänder dubbla budskap:

”Utåt kräver de medling och säger att de vill förhandla. I slutna rum är det blankt nej till våra fullt rimliga krav.”

De låsta positionerna gör att varslet om strejk, som kom på tisdagen, riskerar att förverkligas. Förtroendevalda på de universitetssjukhus som omfattas förbereder sig nu på skarpare stridsåtgärder.

Nadina Besirevic, sjuksköterska och förtroendevald på akutmottagningen vid Linköpings universitetssjukhus.

Hur togs beskedet om strejkvarsel emot på din arbetsplats?

Nadina Besirevic, Linköpings universitetssjuhus. Foto: Privat.

– Med blandade känslor. Folk blev förvånande, men är positivt inställda. Själv resonerar jag att detta är en åtgärd vi tvingats till för att sätta press på arbetsgivaren. Men det kommer förstås att få konsekvenser för arbetsplatsen, för oss som jobbar här och för patienterna. Som 24/7-verksamhet kommer vi att behöva omstrukturera scheman. Vi jobbar fem till sex olika skift på kvällar, nätter, dagar och helger. När vi blir handplockade till strejken behöver vi flytta om så att rätt kompetens finns på plats.

Hur kommer patienterna att märka av strejken?

– Vi kan behöva dirigera om ambulanser till andra akutmottagningar och de som kommer gående till receptionen kan bli hänvisade till primärvården eller öppenvården. Men kritiskt sjuka med livshotande tillstånd kommer att få hjälp.

Hur känner du inför att konflikten trappas upp?

– Det är en viktig markering att arbetsgivarna måste lyssna på oss. Samtidigt ligger varslet samma vecka som vår semesterperiod börjar. Sommaren är vanligtvis extra tuff och stressig eftersom vi är färre på plats. Nu kommer det att bli ännu större problem att lösa korttids- och sjukfrånvaro och medlemmar är oroliga för sina semestrar.

Kommer ni ha fortsatt stöd hos allmänheten vid en strejk?

– Ja, det hoppas jag innerligt. Allmänheten är välinformerad och vid en strejk kommer vi att vara närvarande både på stan och i sociala medier. Så länge det finns möjlighet att ställa frågor och vi kan svara på dem så tror jag att stödet håller i sig.

Detta har hänt

19 december: Avtalet HÖK22 sägs upp.

Januari-mars: Yrkanden presenteras och förhandlingar pågår.

26 mars: Vårdförbundet begär medling efter strandade förhandlingar.

1 april: Avtalet HÖK22 löper ut och medling påbörjas.

11 april: Vårdförbundet varslar om konfliktåtgärder. Övertids-, mertids- och nyanställningsblockaden berör 66 000 medlemmar och gäller alla i regioner och i fyra kommunala bolag.  

19 april: Medlingsinstitutet initierar tvångsmedling mellan Vårdförbundet och Sobona.

25 april: Stridsåtgärderna träder i kraft kl 16.

20 maj: 29 kommuner omfattas av i konflikten om parterna inte kommer överens.

21 maj: Varsel om strejk på utvalda universitetssjukhus. 2 000 medlemmar berörs.

Ulrika Johansson, biomedicinsk analytiker med specialistfunktion vid Klinisk fysiologi på Norrlands universitetssjukhus.

Ulrika Johansson, Norrlands universitetssjukhus. Foto: Privat.

Hur togs beskedet om strejkvarsel emot på din arbetsplats?

– Det är inte så många som har varit med om en strejk förut, bara jag och någon mer. Så det kommer mycket frågor, till exempel hur det funkar om man jobbar deltid eller har semester. Med tanke på hur mycket skyddsarbete som rapporterats under blockaden är det inte förvånande att vi nu omfattas av den utökade konflikten. Det har blivit ytterst tydligt hur stor del av verksamheten som bygger på planerad övertid. Nu krävs politiska beslut för att en vårdkostym i storlek small ska anpassas till ett vårdbehov i storlek XXL.

Vad minns du från strejken 2008?

– Det var intressant och om jag minns rätt så fick vi upp lönen ganska mycket. Det kändes viktigt då och är ännu viktigare nu eftersom verksamheterna är mycket mer slimmade. Även hos oss som inte jobbar så mycket obekväma tider förekommer det att medarbetare går ner i arbetstid för att orka.

Vilka effekter kommer en strejk få på din arbetsplats?

– Köerna kommer att öka på de oprioriterade undersökningarna, men alla akuta undersökningar ska hinnas med, det kommer vi att planera för. Två tjänster per dag är undantagna från strejken.

Hur har konflikten hittills påverkat medarbetarna?

– Vi har inte kunnat göra lika många jobbresor till andra orter för att göra till exempel aortascreening.

Hur stor är kampviljan hos er?

– Stor. Det märktes när Blodomloppet arrangerades här i veckan. Det var stort tryck vid Vårdförbundets tält. Även allmänheten visade stöd och många förstår att vi gör det här även för patienternas skull. Om vi får det bättre får de det också!

Gustaf Ahlqvist, specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård och förtroendevald på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Gustaf Ahlqvist, Sahlgrenska. Foto: Privat.

Hur var reaktionerna hos er när strejkvarslet kom?

– Min egen reaktion var att ”ja, det är dags för nästa steg”. Jag sitter i Vårdförbundets avdelningsstyrelse i Västra Götaland och visste att det skulle komma något under dagen. Jag förbereder mig för ännu mer konfliktarbete.

Vad blir din roll i en eventuell strejk?

– Som facklig företrädare kommer jag och mina förtroendevalda att ta över ansvaret att sysselsätta medlemmarna på berörda enheter under en arbetsnedläggning. Hittills har jag framför allt deltagit i förhandlingar om skyddsarbete, men nu får jag lägga mina tidsresurser på att organisera strejkvakter och andra aktiviteter som workshops, utbildningar och manifestationer. Att strejka innebär inte att sluta jobba. För att få sin strejkersättning behöver man delta i de aktiviteter som facket tillhandahåller. Jag ska även fungera som stöd gentemot de förtroendevalda.

Hur har konflikten hittills märkts på de fyra enheterna du ansvarar för?

– Det har blivit svårare för arbetsgivaren att hantera sin vårdproduktion utifrån att man tidigare utnyttjat mycket övertid. De har inte stuckit ut när det gäller användning av skyddsarbete, däremot har många arbetspass flyttats runt. Från andra enheter har jag sett en uppsjö av exempel på hur arbetsgivaren definierar skyddsarbete.

Innebär det samhällsfara att strejka på de här enheterna?

– Nej. Tidigare somrar har arbetsgivaren planerat för att stänga ner vissa enheter fyra veckor på sommaren och då har det inte ansetts vara samhällsfara. Det låter märkligt att resonera att en strejk skulle ändra de förutsättningarna. Generellt tycker jag att samhällsfara blivit ett urholkat begrepp under konflikten. Normalnivån i dag, när bulken av medarbetare jobbar sina 200 övertidstimmar per år, är mycket sämre än när Vårdförbundet strejkade 2008. Blockaden som pågått en månad, och som bara innebär att vi går hem när vi jobbat klart, har redan ställt till mycket oreda för arbetsgivaren och visar att man inte satsat på vården. Jag har suttit i budgetförhandlingar sedan 2019 och inte en enda gång sett att det lagts mer resurser på sjukvården. I stället ska vi göra mer och bli mer effektiva eftersom vårdbehovet ökar. Pengarna finns, men behöver läggas på rätt ställen.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida