Från skolbänken till strejkkassan: ”Vi är livrädda”
Jennifer Ekeberg och Ingrid Schwalbe lämnar sjuksköterskeprogrammet och kastas in i arbetslivet mitt under konflikten mellan Vårdförbundet och SKR/Sobona. Tack vare sin examensuppsats om arbetsbelastning och patientsäkerhet är de förberedda – men samtidigt skräckslagna.
Båda hann skriva på sina kontrakt innan nyanställningsblockaden trädde i kraft i april. Jennifer Ekeberg ska jobba på en vårdavdelning på Södersjukhuset i Stockholm där hon tidigare gjort praktik och extraknäckt som undersköterska. Ingrid Schwalbe inleder karriären på ett särskilt boende.
– Jag bestämde mig för att bli sjuksköterska när mina morföräldrar blev gamla och jag såg hur ojämlik den geriatriska vården är. Jag ville göra skillnad. Ingen ska behöva ligga i sin egen avföring i timmar utan att få hjälp, säger hon.
Sista terminen på Marie Cederschiöld högskola har de skrivit c-uppsats tillsammans. Den handlar om sjuksköterskans arbetsbelastning kopplat till patientsäkerheten.
Detta har hänt
19 december: Avtalet HÖK22 sägs upp.
Januari-mars: Yrkanden presenteras och förhandlingar pågår.
26 mars: Vårdförbundet begär medling efter strandade förhandlingar.
1 april: Avtalet HÖK22 löper ut och medling påbörjas.
11 april: Vårdförbundet varslar om konfliktåtgärder. Övertids-, mertids- och nyanställningsblockaden berör 66 000 medlemmar och gäller alla i regioner och i fyra kommunala bolag.
19 april: Medlingsinstitutet initierar tvångsmedling mellan Vårdförbundet och Sobona.
25 april: Stridsåtgärderna träder i kraft kl 16.
20 maj: 29 kommuner omfattas av i konflikten om parterna inte kommer överens.
21 maj: Varsel om strejk på utvalda universitetssjukhus. 2 000 medlemmar berörs.
– Inspirationen fick jag under praktiken. Jag såg hur sjuksköterskorna skippade raster, alltid jobbade över och sprang i korridorerna. Jag tyckte att det skulle vara intressant att fördjupa mig i vilken påverkan det hade på patienterna att vårdpersonalen var så stressad, säger Jennifer Ekeberg.
Ingen beredskap för turbulens
De hade evidens från egna upplevelser, men skulle nu belägga sambandet vetenskapligt. Metoden blev en litteraturstudie. Många artiklar handlade om ”nurse-to-patient ratio”, alltså antal patienter per sjuksköterska.
– På den avdelning som jag har mest erfarenhet ifrån är grundbemanningen sex patienter per sjuksköterska, men överbeläggningar och oplanerade händelser gör att det ofta blir fler, säger Jennifer Ekeberg.
De fastnade för begreppet ”turbulensfaktorer”. Det är just oväntade situationer som gör att arbetsbelastningen ökar.
– Det kan vara allt från att det saknas batteri i en apparat till akuta fall där personal behöver avsättas för att vaka över en patient. Vi kunde se att det absolut finns en negativ korrelation mellan turbulensfaktorer och patientsäkerhet. När det inte finns utrymme för turbulens i bemanningen kan det bland annat leda till fallolyckor, trycksår och nutritionsproblem, säger Ingrid Schwalbe.
Vill vara lojal
En uppenbar turbulensfaktor är den pågående konflikten med övertidsblockad och strejkvarsel, vilket oroar de båda nyexade sjuksköterskorna.
– Jag var redan rädd för att ta steget från undersköterska till sjuksköterska. Nu planeras en strejk veckan innan jag börjar jobba och det gör mig livrädd. Jag vet inte alls vad som väntar och hur jag ska kunna vara lojal mot både yrket och patienterna, säger Jennifer Ekeberg.
Ingrid Schwalbe håller med:
– Jag är jätteglad att vara klar med utbildningen och redo för arbetslivet, men samtidigt är det en skräck att inte kunna säga ”jag ska bara gå och fråga sjuksköterskan” – för det är ju jag!
Ett sätt att minska turbulensen och därmed öka patientsäkerheten på sikt är att vara noga med att skriva avvikelserapporter, anser de.
– I litteraturöversikten såg vi kulturella skillnader. I exempelvis Spanien vittnar sjuksköterskor om att de riskerar att få sparken om de rapporterar avvikelser, men i Sverige uppmuntras vi att göra det, och det är något jag kommer ta med mig, säger Jennifer Ekeberg.